Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Organisation

Forskare om Sandvikens krisarbete: Det fungerade bra – det gick sämre

Publicerad: 25 oktober 2021, 04:00

Mellanchefer i Sandviken ville skydda personalen i högre grad än ledningen. Det märktes framför allt i diskussioner om tillgången till skyddsutrustning, arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Otydliga mandat, brist på kunskap och alltför stort beroende av enskilda chefer. Mittuniversitetet har på uppdrag av Sandviken utvärderat kommunens krishantering under pandemin.


Ämnen i artikeln:

CoronavirusetKrishanteringCorona i vården

Sandviken får både ris och ros i den utvärdering kommunen låtit Mittuniversitetet göra av ledningens krishantering och styrning under coronapandemin. 

– Ingen av oss hade tidigare varit med om att planera en krisorganisation på grund av en pandemi. Vi anlitade Mittuniversitetet för att få en dokumentation av hur forskarna upplevt att vi jobbat och vad de ser att vi behöver utveckla, säger Sandvikens kommundirektör Pär Jerfström.

Från april 2020 fram till sommaren 2021 har forskare från Risk och krisforskningscentrum (RCR) vid Mittuniversitetet följt kommunledningens arbete genom att sitta med på ledningsmöten och intervjua nyckelpersoner.

Nu har de lämnat sin rapport och lyfter fram en hel del som fungerat bra. Många medarbetare har tagit ett större personligt ansvar. Förändringar som i normala fall skulle ta lång tid att genomföra gick nu mycket snabbt att driva igenom. Samarbetet över förvaltningsgränserna har stärkts.

”Alla som kunnat, verkar ha bidragit i hanteringen av pandemin. Det finns överlag ett mod och en vilja till samverkan och gemensam problemlösning” skriver forskarna.

Smittspridning och skyddsutrustning var återkommande teman vid krisledningens möten, men även skolan och elevernas möjligheter att följa undervisningen tog mycket tid och kraft. 

En enskild åtgärd med positiv effekt som uppmärksammas i rapporten är att den medicinskt ansvariga sköterskan (MAS) fick ett utökat mandat och tydligare uppdrag. Både i förhållande till omsorgsförvaltningen och till hela organisationen. 

Samtidigt är det mycket som borde ha fungerat bättre. ”Den kritik som framkommit har främst inriktats på att krishanteringen på en övergripande nivå varit alltför personberoende” menar forskarna.

Många problem uppstod på grund av bristande information och otydliga mandat. Mellanchefer ville skydda personalen i högre grad än vad ledningen ville, något som framför allt märktes i diskussioner om tillgången till skyddsutrustning.

Ledningen klarade inte alltid att prioritera mellan det dagliga arbetet och de särskilda utmaningar som var en följd av pandemin. Svårigheterna berodde ibland på att det inte alltid var så lätt att tolka otydliga direktiv och rekommendationer från andra myndigheter.

Forskarna ser också att kommunledningen i Sandviken behöver bli bättre på förebyggande åtgärder. Skulle en liknande kris uppstå blir det viktigt att ligga steget före snarare än att reagera på problem allt eftersom de dyker upp. 

Kommundirektör Pär Jerfström tycker att slutsatserna i rapporten stämmer bra överens med hans egen bild.

– Ja, mycket av det vi gjorde var bra, men det finns också det vi behöver utveckla, säger han.

Vad behöver ni ta itu med nu?

– Framför allt handlar det om att ha en mer flexibel organisation, som kan hantera alla nya stadier i en kris. Det är också viktigt att hela tiden ha kvar ett strategiskt perspektiv, även när det händer saker operativt.

Forskarna pekar på att krisarbetet blev för beroendet av enskilda personer, har de rätt?

– Det kopplar jag till bristen på skyddsutrustning i inledningsfasen, då det gällde att få ut skyddsutrustning till alla boenden. När leveranserna kom igång fungerade det bättre och i dag har vi en e-tjänst som boendena kan använda. Mycket av tryggheten låg ju i om det fanns skyddsutrustning eller inte.

 Ge något exempel på rutiner från krisarbetet som ni fortsätter med?

– Vi skapade digitala rutiner med dagliga lägesrapporter. Den förmågan att snabbt inhämta läget i organisationen kommer vi ha fortsatt nytta av, inte minst i kommunikationen mellan alla oss chefer.

Forskarnas krishanteringstips

Det här gjorde Sandviken bra under pandemin, enligt forskarna på Mittuniversitet:

Tydlig vilja att lösa problem tillsammans. Bra samarbete mellan medarbetare och över förvaltningsgränserna.

Snabb anpassning till den nya situationen.

Många anställda tog ett stort personligt ansvar.

Ledningen transparent, hög ambition att informera.

 

Det här borde kommunen ha skött bättre: 

Ledningen hade svårt att prioritera mellan det dagliga arbetet och de utmaningar pandemin förde med sig.

Krishanteringen alltför personberoende.

Otydliga mandat, oenighet om hur regler och rekommendationer skulle tolkas.

Bristande kunskaper och osäkerhet om krishantering och om att arbeta i stab.

Stor brist på skyddsutrustning i pandemins inledning.

 

Torbjörn Tenfält

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev