Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag11.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Organisation

”Försämra inte för naturbruksgymnasierna”

Praktisk grön kunskap utgör en viktig bas för akademiska utbildningar inom framför allt SLU. Det är därför oroväckande att det nu lagts fram förslag om att försämra möjligheterna för elever vid naturbruksgymnasierna att kunna söka vidare till högskolan.

Publicerad: 10 mars 2016, 10:19

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Svenskt lantbruk har stora behov av kompetent arbetskraft på både gymnasie- och högskolenivå.


Ämnen i artikeln:

HögskolanGymnasieutbildningYrkesutbildningJordbruk

Flera utredningar som berör landets naturbruksskolor är just nu aktuella och diskuteras flitigt.  Hushållningssällskapen välkomnar många av förslagen som lagts fram.

Vi oroas dock över flera försvagningar när det gäller naturbrukselevernas möjlighet att läsa kurser som ger högskolebehöriget.

Det vill säga kurser som ger möjlighet att läsa vidare vid till exempel SLU, lantbrukets eget sektorsuniversitet.

För svenskt lantbruk är det av stor betydelse att det går att kombinera teoretisk kunskap med praktiska tillämpningar.

Naturbruksprogrammet ger unika möjligheter till värdefull praktisk kunskap om de gröna näringarna och utgör också en viktig bas för akademiska utbildningar inom framförallt SLU.

Detta är särskilt betydelsefullt då SLU i dag bara erbjuder tillämpade kurser på marginalen.

Nya studenter har dessutom sällan erfarenheter av de aktuella näringarna, vilket sammantaget gör att utexaminerade studenter ofta har en svag praktisk grund att stå på. En situation som negativt påverkar utbildningarna vid SLU.

Sedan det inledande praktikåret i agronomutbildningen togs bort har det blivit allt svårare att rekrytera medarbetare med praktisk förståelse och insikt om näringarnas förutsättningar, utmaningar och möjligheter till flera potentiella arbetsgivare.

Dagens utbildningar har svårt att leverera den tillämpade kompetens som behövs. Och om rådgivaren, forskaren, försöksledaren eller naturbruksläraren inte förstår jordbrukspraktiken i grunden ger det sämre möjligheter för svenskt lantbruk att stärka konkurrenskraften och öka lönsamheten.

Genom att hålla vägen öppen till en naturvetenskaplig högskolekompetens för elever vid naturbruksprogrammen förbättras möjligheten att finna personal med den förståelse och erfarenhet som är nödvändig.

Det ger också ett bättre studentunderlag till SLU och gynnar i förlängningen en dynamisk kunskapsutveckling i den akademiska världen.

Om kontakten mellan akademin och näringen förbättras ökar relevansen och förtroendet för de kunskaper som förs ut.

Svenskt lantbruk har stora behov av kompetent arbetskraft på både gymnasie- och högskolenivå. Dagens elev- och studentintagningar täcker inte behoven.

Det vore därför olyckligt att försämra attraktionskraften hos naturbruksgymnasierna genom otydliga krav på kursutbudet.

Det måste bli ett absolut krav på att naturbruksprogrammet framöver ska innehålla tydliga möjligheter för fortsatta högskolestudier och då med speciellt fokus på naturvetenskapliga högskoleutbildningar.

Jesper Broberg, förbundsdirektör, Hushållningssällskapens förbund

Mats Halling, vd, Hushållningssällskapet Kalmar–Kronoberg–Blekinge

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev