Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Organisation

Flexkontoret här för att stanna – men inte i Linköping

Publicerad: 9 september 2021, 08:34

T v Eric Larsson, t f personaldirektör Norrköpings kommun, och Birgitta Forsberg, hr-direktör Umeå kommun. T h Frida Andersson, t f hr-direktör Linköpings kommun, och Henric Magnusson, personalchef Sollentuna kommun.

Foto: Pressbilder, Joachim Grusell

Fortsatt distansarbete blir det nya normala för tusentals anställda i kommunhusen. Men inte för alla. Linköping har redan påbörjat en återgång. ”Vissa mår inte bra av att jobba på distans”, säger kommunens tf hr-direktör Frida Andersson.


Ämnen i artikeln:

Coronakrisen

Fördelarna med distansarbetet är så stora att flera kommuner tänker fortsätta låta en del medarbetare jobba hemifrån en del av veckan när Folkhälsomyndighetens rekommendationer lyfts. Det visar en rundringning som DS gjort till ett antal större kommuner. 

– Distansarbete ökar effektiviteten i verksamheten och ger hälsovinster för medarbetarna. Dessutom ger det miljövinster i och med färre resdagar, säger Birgitta Forsberg, hr-direktör i Umeå. 

En enkät som kommunen skickade ut i våras till cirka 1 500 distansarbetande medarbetare visade att 75 procent av dem som svarat vill fortsätta att jobba på distans även när pandemin är över, åtminstone delvis. Bara 12 procent var emot det. 

– Man vill arbeta 2–3 dagar på distans. Exakt fördelning är olika för olika verksamheter men varierar också över året, säger Birgitta Forsberg och berättar att kommunen håller på att ta fram en riktlinje för distansarbete. 

Hon understryker dock att distansarbete inte blir någon rättighet utan en möjlighet, som avgörs av uppdrag och verksamhetens förutsättningar.

Sollentuna har tillsammans med ett antal grannkommuner initierat ett gemensamt projekt kring distansarbete efter pandemin. Med utgångspunkt i det tar kommunerna fram egna anvisningar.   

– Vi ska ha dem klara när rekommendationerna hävs, säger Sollentunas personalchef Henric Magnusson.   

Kommunen har gjort enkäter bland medarbetarna i augusti 2020 och mars 2021, som visar att nöjdheten med hemarbetet ökat över tid.

– Vi tolkar det som att våra medarbetare hittat strategier, kanske skapat bättre rutiner och är mer bekväma med tekniken. Även om många tycker att det är enformigt, säger Henric Magnusson.    

Norrköpings kommun kör precis som Umeå och Sollentuna vidare på att alla med uppgifter som kan utföras hemifrån ska göra det. Men när rekommendationerna hävs den 29 september kommer saken i en annan dager för de 30 procent av deras 11 000 medarbetare som distansjobbar, konstaterar kommunens tillförordnade personaldirektör Eric Larsson.

– Vi har redan en liten återgång nu när gymnasieskolorna startat med närundervisning. Fast vi vill egentligen inte prata om återgång. Ordet antyder att det blir som tidigare, men många medarbetare kommer inte att acceptera det. Så efter pandemin tänker vi att man får tillgång till arbetsplatsen igen.

– Förut sa man: ”Det man kan göra bättre hemma gör man där, annat gör man på jobbet”. Nu vänder vi på det.

Kommunen har tagit fram nya grundprinciper för alla sina medarbetare.

– Distansarbete ska fortsätta vara möjligt utifrån arbetsuppgifter, verksamhet och uppdragets karaktär. Det ska ske på deltid och för fler än i dag. Det är ju svårt att distansarbeta för till exempel hemtjänsten, men vi tycker cheferna ska vara kreativa även där. Även sjuksköterskor kanske kan distansarbeta, säger Eric Larsson.

Samtidigt påskyndas ombyggnaden av kommunens rådhus med siktet inställt på att öka antalet medarbetare som sitter där från 120 stycken till 300.

– Idén är att skapa en arbetsplats för alla där det inte ska vara egna rum utan rum för 5–6 stycken. Och vi ska samla kommunstyrelsen på ett ställe, säger Eric Larsson som också tror att det kommer att dyka upp olika former av aktivitetsbaserade arbetsplatser.

Grannkommunen Linköping väjer inte för ordet återgång. Man håller redan på med en smittsäker sådan av de 20 procent av medarbetarna som arbetat på distans. Anledningen: eftersatt utvecklingsarbete. 

– Vissa delar är okej att göra på distans, men det är svårare att komma fram till lösningar på frågor där svaren inte är givna. Och även om jag som medarbetare tycker att jag kan arbeta hemma så behöver kanske mina kollegor mig, säger kommunens tillförordnade hr-direktör Frida Andersson, som poängterar att återgången ska ske smittsäkert. 

LÄS MER: Helsingborg öppnar satellitkontor i Malmö – ”Mötesplats snarare än arbetsplats”.   

Hur hanterar ni eventuella antivaxxare då?
– Vi har ingen aning om vilka som är vaccinerade om de inte berättar det, för vi ställer inga sådana frågor. Utan det vi gör är att glesa ut bemanningsmässigt, så ”återgång” innebär inte 100 procent på plats samtidigt utan kanske 50 procent. Man kan även göra lunchscheman. I stadshuset har medarbetarna delats in i grupper som fikar och äter på olika tider.

Som arbetsgivare ska kommunen säkerställa att det finns möjlighet att hålla avstånd, men i den enskilda situationen har varje medarbetare också ett personligt ansvar, betonar Frida Andersson. 

– Samma sak med möten: bokar vi fysiska möten måste vi se till att lokalerna är tillräckligt stora. Men börjar vi få möten med 25–30 deltagare behöver de kanske ändå ske via Meets. 

Linköping har tagit fram tillämpningsanvisningar för distansarbete som gäller från den 1 oktober. Kommunen planerar att fortsätta med distansarbete vid behov, som före pandemin. Att permanent gå över till distansarbete kräver dock mer analys, säger Frida Andersson. 

– Vissa medarbetare mår inte bra av att jobba på distans och alla arbetsuppgifter lämpar sig inte för det. Så vi kommer att ha särskilda överenskommelser med dem som vill distansjobba mer stadigvarande. Men vi tror inte att särskilt många kommer i fråga. 

LÄS MER: Säkerhetsriskerna har flyttat hem.

Varför inte?
– Det finns inte så jättemycket färdig forskning på området, men … Det här med att sitta regelbundet på distans, vad gör det med oss? När så många nu har arbetat hemifrån så länge tror vi att en återgång är viktig. Sedan kanske vi inte tänker likadant om ett år. Vi måste utvärdera det här först.      

Beslutet är delvis även en kostnadsfråga. Linköpings kommun har lagt ned ”ganska mycket krut” på sina kontor, framhåller Frida Andersson, och frågan är hur mycket man är beredd att lägga på hemutrustning. 

– Nu har medarbetarna fått låna hem utrustning – den ska tillbaka. Krävs det till exempel två skärmar är det bättre att sitta på jobbet.

Men om smittspridningen tar fart igen blir ju dubbla kostnader om allt måste köras tillbaka?
– Skulle deltaviruset ta fart, då får vi titta på det. Men vi måste också fundera över hur vi använder skattepengar.

LÄS MER: Videomötesdöden kapar våra ”tunna band”. 

Distansarbete på gott och ont

Kommunerna i DS rundringning ser både positiva och negativa följder av hemmajobbandet under pandemin.

+ Ökar effektiviteten

+ Bättre arbetsro

+ Hälsovinster för medarbetarna

+ Miljövinster tack vare färre resdagar

+ Vi har blivit bättre på det digitala

+ Ökad frihet

– Ensamhet, mindre socialt

– Vi-känslan försvinner

– Vissa mår dåligt av distansarbete

– Svårt att ersätta för- och eftersnack

– Svårare med feedback

– Svårare att fånga upp dem som inte mår bra

– Svårare att säkra upp god arbetsmiljö

– Ledarskap på distans kräver mer

 

 

 

Barbara Taltavull

redaktion@dagenssamhalle.se

Ämnen i artikeln:

Coronakrisen

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News