Få redo för nya lagen – system för visselblåsare en utmaning

När Europaparlamentet 2019 antog ett EU-direktiv som ska ge visselblåsare i samtliga medlemsländer stärkt skydd tillsatte regeringen en utredning kring hur direktivet ska implementeras i svensk rätt. Flera instanser har lämnat remissvar, bland annat Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

– Något som är bra med lagen är att det står väldigt tydligt hur visselblåsarprocessen ska gå till och hur mottagaren ska agera. Största fördelen är att sekretesskyddet stärks, säger Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist vid SKR.

I nuvarande visselblåsarlag hanteras ett ärende utifrån offentlighetsprincipen som en allmän handling, men i den nya lagen omfattas anmälan, anmäld person och visselblåsaren av ett sekretesskydd.

– Tidigare har inte kommuner och regioner hunnit bearbeta anmälningar innan uppgifterna kommit ut i media. Med det nya skyddet kan de undersöka ärendet utan yttre påverkan. Samtidigt kan visselblåsaren vara säker på att förbli anonym, säger Ann Sofi Agnevik.

Trots att den nya lagen föreslås träda i kraft redan den 17 december har hittills bara åtta regioner infört visselblåsarfunktion. Region Västmanland räknar med att ha sin på plats vid årsskiftet, medan Region Värmland anser att det finns frågetecken kring funktionens oberoende som man vill ha regeringens svar på innan man går vidare. 

Aktuell statistik över Sveriges 290 kommuner saknas, men enligt Ann Sofi Agnevik hade endast 18 procent av dem infört visselblåsarfunktion 2019. Både Stockholms stad och Malmö stad – landets största respektive tredje största kommun sett till folkmängd – saknar visselblåsarfunktion.

– Införandet medför utmaningar, exempelvis extra kostnader och omfattande planering, vilket har gjort att flera kommuner och regioner skjutit på frågan. Största utmaningen är organisatorisk. Att skapa ett nytt rapporteringssystem, en ny tjänst där personen arbetar självständigt utan påverkan från andra med att omhänderta alla anmälningar, säger Ann Sofi Agnevik.

Enligt Kristina Söderberg, enhetschef på juridiska avdelningen på Stockholms stads stadsledningskontor, kan det finnas flera orsaker till att kommunen inte inrättat någon formell visselblåsarfunktion. 

– Till exempel att andra vägar finns för att påtala eventuella missförhållanden. Ett avgörande skäl kan också ha varit att en visselblåsande persons anonymitet inte kunnat garanteras, säger hon.  

För att ge stöd och inspiration anordnar SKR i september ett digitalt seminarium med information om visselblåsardirektivet. Två kommuner och en region som redan har visselblåsarsystem på plats delar med sig av sina erfarenheter.

– När vi genomförde detta i våras var det väldigt uppskattat. Vi går igenom kostnader, olika exempel och vad den nya lagen innebär. En arbetsrättslig jurist berättar vad som händer med den som anmäler och den som blir anmäld, säger Ann Sofi Agnevik.

I flera kommuner och regioner som saknar visselblåsarfunktion pågår nu förberedelser – från riskanalyser till ekonomiska bedömningar – för att möta det nya lagkravet. Växjö kommun, vars visselblåsarsystem blev färdig under våren, valde en delvis externt administrerad funktion.

– Utredningen, där vi bland annat tittade på andra kommuner, påvisade vikten av en oberoende funktion och säkerställande av visselblåsarens anonymitet. För att systemet ska fungera måste hen känna sig trygg. Eftersom det kan upplevas som mer förtroendeingivande om den som tar emot anmälningarna är någon utanför myndigheten har vi valt att anlita ett externt företag som gör en första bedömning, förklarar kommunens säkerhetschef Marcus Holmqvist.

LÄS MER: Juristen: Så fungerar nya visselblåsarlagen. 

Visselblåsaren kan välja att ha anonym identitet gentemot Växjö kommun men öppen gentemot systemleverantören. I nästa steg skickas ärendet till Marcus Holmqvist och hr-chefen Lena Gustavsson.

– Vi genomför en utredning för att få mer fakta. Tillsammans med kommunchefen bedömer vi sedan om ärendet behöver utredas mer, om vi ska polisanmäla eller ta in extern hjälp.

Lagförslaget anger inte specifikt var i organisationen visselblåsarfunktionen ska placeras. Vissa kommuner lägger den under säkerhetsavdelningen, andra under kommunrevisionen. I Göteborg, som införde visselblåsarsystem redan 2011, är den i dag placerad inom område juridik på stadsledningskontoret. 

– Placeringsfrågan dyker ofta upp i diskussion med kolleger i landet. Oavsett var funktionen ligger och hur stor kommunen är kan det komma in tips om någon vi känner, säger Anna Ljungkvist, interncontroller vid Göteborgs stad som tillsammans med kollegan In-Anna Knutsdotter ansvarar för stadens visselblåsarfunktion.

– Det gäller att ha system för att hantera sådana situationer. Vid jäv eller risk för att vi inte uppfattas som oberoende finns ramavtal med extern konsult som kan träda in. Utöver det rådgör vi med våra chefer och en arbetsrättsjurist.

Precis som i Växjö går anmälningarna i Göteborg först till en extern tipsmottagare. Under 2021 väntas Göteborgs stad få in drygt 100 anmälningar varav nästan 80 är visselblåsarärenden. Cirka 1–2 ärenden per år berör en vd eller direktör som externa utredare ansvarar för. Övriga ärenden hanteras av Anna Ljungkvist och hennes kollega.

– Även om jag och In-Anna är utbildade revisorer är det viktigt att hålla sig uppdaterad, nätverka och fortbilda sig. Vi har gått kurser med inriktning på korruption och lärt oss intervjuteknik. I vårt uppdrag ingår även att arbeta förebyggande mot korruption ute i bolagen och förvaltningarna. 

Trots att Göteborgs stad haft en visselblåsarfunktion i tio år och är en föregångare för många andra kommuner sker nu en översyn för att se vad som måste anpassas till den nya lagen. 

– När tipsen går från allmänna handlingar till sekretesskyddade uppgifter behöver vi säkerställa att alla parter är skyddade från insyn. Vår egen hantering kommer också att förändras och vi kan behöva utreda mer här innan vi kontaktar berörd förvaltning eller bolag, säger Anna Ljungkvist.

För att kunna tillgodose visselblåsarens integritet och samtidigt hantera ökade kostnader diskuterar flera mindre kommuner, bland annat Mörbylånga, möjligheten att dela rapporteringskanal med andra kommuner. 

– Främsta fördelen med en gemensam kanal är att det blir en oberoende part som hjälper till i bedömningen av om olika ärenden uppfyller kriterier för visselblåsarfunktionsutredning. Vi är en liten kommun och en oberoende part tror jag gynnar alla, säger Ann Willsund, kommundirektör i Mörbylånga.