Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag13.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Löner & avtal

”S sviker löftet till Stockholms lärare”

Nu sällar sig skolborgarrådet Olle Burell i Stockholm till den socialdemokratiska traditionen av att avstå skol- och lärarsatsningar när de verkligen har makten. Det som nu föreslås som en genomsnittlig löneökning för stadens lärare innebär ett förlorat år för uppvärderingen av läraryrket.

Publicerad: 23 mars 2015, 12:38

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

I valrörelsen lovade S lovade att hela deras aviserade skattehöjning skulle gå till skolan.

Foto: Linda Håkansson


Ämnen i artikeln:

LärarlönerLärareAvtalsrörelsen

Under den senaste mandatperioden höjdes lärarlönerna kraftigt i Stockholm. En lärare tjänar i dag ungefär 7 500 kronor mer i månaden än innan Folkpartiet fick huvudansvar för skolan. Genomsnittlönen för en kommunalt anställd lärare i Stockholm är i dag cirka 34 000 kronor i månaden. Lönerna för stadens skolledare har ökat i motsvarande grad.

Att lärarlönerna har ökat har möjliggjorts genom en överenskommelse mellan staden och de fackliga organisationerna där staden avsatt betydligt mer pengar än vad som stipulerats i de centrala avtalen. Min avsikt som skolborgarråd var att fortsätta att varje år höja lärarlönerna mer än ”märket”; för 2015 ungefär 1,5-2 procent över den nivå parterna kom överens om.

Nu står det dock klart att den rödgrönrosa majoriteten i stadshuset bryter denna trend. Arbetsgivarens bud ligger kring märket som i år är 2,5 procent. Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund har fått avslag på sitt yrkande om att få en lönehöjning på märket + 1 procent. Den politiska ledningen i stadshuset har alltså sagt ett blankt nej till fackens förfrågan om att fortsätta satsningen på att höja lärarlönerna relativt andra yrken.

Dessutom är det så illa att även en lönehöjning i linje med märket riskerar att gå ut över skolornas ekonomi. De generella påslagen till skolan är nämligen så låga att det är tveksamt om de ens räcker till de 2,5 procent som utgör märket utan att besparingar samtidigt måste göras ute på skolorna. Därmed avbryts arbetet med att successivt höja läraryrkets attraktionskraft.

Socialdemokraterna lovade upprepade gånger i valrörelsen att hela deras aviserade skattehöjning skulle gå till skolan. Nu höjs skatten, men i stället för att satsa på skolan prioriteras en låglönesatsning. Det finns alltså pengar att höja lönerna i Stockholm. Men inte till just lärarna.

Med detta sällar sig skolborgarrådet Olle Burell (S) till den socialdemokratiska traditionen av att avstå skol- och lärarsatsningar när de verkligen har makten. I en uppmärksammad sammanställning från förra året visade Lärarförbundet att rödgrönt styrda kommuner generellt ligger lägre vad gäller lärarlönerna än alliansstyrda kommuner. Motståndet mot stärkta karriärtrappor och möjligheter för dessa, företrädesvis kvinnliga, akademiker att höja sin lön har varit ett adelsmärke i många S-kommuner.

Stockholms stad är en mycket viktig aktör i skolvärlden. När reformtempot avtar här får det till följd att uppvärderingen av läraryrket riskerar stagnera i hela riket. Nu kan också andra kommuner andas ut och hoppas att den annalkande lärarbristen kan lösas utan att de själva behöver gräva i plånboken.

De 2,5 procent som Stockholms stads politiska ledning nu föreslår som en genomsnittlig löneökning innebär ett förlorat år för uppvärderingen av läraryrket. För det bär Burell och Socialdemokraterna det yttersta ansvaret.

LÄS MER: Stockholm måste gå före och höja lärarlönerna. 

Lotta Edholm, oppositionsborgarråd (L) Stockholms stad

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev