Karriärtjänster i utsatta områden lyfter hela skolan

REPLIK ”Alliansens förslag ställer på nytt lärare utanför” skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas riksförbund. Vi håller med henne om att det är dags att regeringen nu lämnar besked om hur man ska stärka elevernas kunskaper i alla våra skolor. Däremot vill vi förhoppningsvis kunna övertyga Åsa Fahlén om varför en förstärkning av vårt förslag är bra - för att nå målet med att locka fler av de skickligaste lärarna till de skolor som har de största utmaningarna.

Vi kan alla skriva under på att duktiga och engagerade lärare lägger grunden för att skapa en bättre skola. Därför vill vi att skickliga lärare ska ha bra betalt och för att göra läraryrket mer attraktivt behövs även möjligheter att göra karriär och utvecklas i yrket. Alliansregeringen införde därför karriärlärartjänster, men regeringen har nu stoppat den planerade utbyggnaden. Det innebär att det blir 5 000 färre förstelärare på våra skolor runt om i landet. Det är beklagligt och allvarligt. I stället behöver detta system fortsatt byggas ut.

OECD siffror visar på att Sverige sticker ut som ett land där vi inte har våra bästa lärare på de skolor som har de största utmaningarna. Detta bekräftas också av IFAU som har konstaterat att lärarna i större utsträckning är kvar på skolor där eleverna har goda förkunskaper och lämnar skolor som tar in elever med allra lägst förkunskaper. Detta är en utveckling som riskerar att spä på utanförskapet. Den utvecklingen behöver vi göra någonting åt, om vi menar allvar med en likvärdig skola. Därför behöver satsningen på fler förstelärare i utanförskapsområden utökas så fler av de skickligaste lärarna söker sig till de skolor som har störst utmaningar.

Det förslag som Alliansen presenterade nyligen - att bygga ut antalet förstelärare i utanförskapsområden till 1 500 och samtidigt ge dem 10 000 kronor mer i lön, innebär att nya och betydande steg tas för att stärka skolorna i utanförskapsområden. Jämfört med Alliansens tidigare förslag som innebar att medel avsattes för 155 förstelärare i utanförskapsområden, innebär detta en nära tio-dubbling av antalet karriärtjänster till de skolor som har de största utmaningarna.

Det kan ge ett lönegap mellan de mest skickliga lärare och de som inte ingår i den gruppen, men syftet är inte att ställa lärare mot varandra. Tvärtom. Förstärkningen innebär att skolor med stora utmaningar, får en bättre möjlighet att stärka det skolutvecklande arbetet och höja kvaliteten i undervisningen. Det är ett arbete som kommer hela skolan till del, elever såväl som lärare.

Samtidigt håller vi med Åsa Fahlén i sin kritik om att genomförandet av regeringens lärarlönelyft inte sköttes bra. Oklara kriterier och en svag koppling till skolutveckling har bidragit till en svag legitimitet. Resultatet har i vissa fall lett till lärarlag som slits isär och att lärare till och med valt att lämna läraryrket. I en situation där rektorer runt om i landet redan idag har svårt fylla klassrummen med skickliga och behöriga lärare är detta en förödande utveckling.

Därför är det viktigt att regeringen och ansvarig minister, Helene Hellmark Knutsson (S), tar sitt ansvar och rättar till reformen. Annars riskerar en redan kännbar lärarbrist att bli än värre. Det drabbar ytterst våra barn och elever.

Fler skickliga lärare är avgörande för att stärka våra barns lärande och kunskaper i skolan. Därför investerar vi i högre lärarlöner och framför allt fler karriärtjänster. Åsa Fahlén gör därför helt rätt i att ställa krav på regeringen som valt att skära bort 5 000 karriärtjänster, drar isär lärarlag och förvärrar lärarbristen. Det är inte att ta ansvar för svensk skola.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M)

Ulrika Carlsson, utbildningspolitisk talesperson (C)

Christer Nylander, utbildningspolitisk talesperson (L)

Annika Eclund, utbildningspolitisk talesperson (KD)