Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Löner & avtal

Höjda vårdlöner stärker välfärden

Fackförbunden Kommunal och IF Metall har två gemensamma mål i avtalsrörelsen 2016. Dels att behålla en stabil lönebildning, där den internationellt konkurrensutsatta industrisektorn värnas. Dels att göra en särskild lönesatsning på undersköterskor. Dessa mål bör ses i ett sammanhang. Låt oss förklara varför, skriver de båda ordförandena Annelie Nordström och Anders Ferbe.

Publicerad: 3 december 2015, 04:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

160 000 undersköterskor kommer att saknas om 20 år, enligt SCB. En ökning av undersköterskornas relativlöner kan få fler att välja yrket, vilket gagnar hela det svenska välfärdssystemet.

Foto: Stefan Linnerhag


Ämnen i artikeln:

LönebildningPersonalbristAvtalsrörelsenVälfärdstjänsterKollektivavtalUndersköterskor

Industriavtalet tecknades 1997. Det innebär att industrins fack och arbetsgivare går före i en avtalsrörelse och tecknar det första avtalet, bland annat med hänsyn till industrins konkurrenskraft, inflation och sysselsättning. Andra branscher anpassar sedan sina lönekrav efter industrins norm, som kallas för ”märket”.

Denna ordning har både främjat Sverige som exportnation och inneburit höjda reallöner för svenska löntagare. Sedan 1998 har reallöneutvecklingen i Sverige varit bland de bästa i EU. Endast Norge, de baltiska länderna och ett fåtal andra länder i östra EU ligger bättre till. De övriga nordiska länderna samt Tyskland, Frankrike och Storbritannien kan inte alls mäta sig med de svenska reallöneökningarna.

Innan industriavtalet träffades – från mitten av 1970-talet till början av 1990-talet – föll de svenska reallönerna. Därefter har reallönerna ökat rekordartat, faktiskt snabbare än under det gyllene 1960-talet. Det beror dels på ökningar av den svenska produktiviteten, dels på industriavtalet som inneburit en stabil lönebildning. Utan dessa två faktorer hade inte reallöneökningarna kunnat vara så starka under de senaste femton åren.

Industrinormen har alltså gynnat svenska löntagare. Men den svenska modellen för lönebildning behöver även klara förändringar av relativa löner för vissa grupper, som till exempel undersköterskor. Annars riskerar industrinormen att förlora sin legitimitet i mångas ögon.  När alla får lika stora löneökningar blir det svårt att förändra orättvisa skillnader som den mellan mansdominerade och kvinnodominerade yrken. Normeringen kan inte långsiktigt låsa alla lönerelationer till dagens nivå. Den måste inrymma förändringar som har ett brett stöd.

LÄS MER: Gabriel Wikström: Vården behöver fler undersköterskor

En undersköterska tjänar i snitt 23 200 kronor i månaden vid heltid. Det är lägre än månadslönen för flera yrken med jämförbar yrkesutbildning. En del av denna löneskillnad kan förklaras med ett föråldrat synsätt på många kvinnligt dominerade yrken. Det hindrar utveckling och arbetstillfredsställelse hos arbetskraften och det försvagar Sveriges konkurrenskraft och tillväxt.

Enligt Statistiska centralbyrån kommer det att saknas 160 000 undersköterskor år 2035. Det beror på den generationsväxling som vården och omsorgen står inför när stora pensionsavgångar väntar. Och på att befolkningen lever allt längre och därmed får ett allt större vårdbehov. Att undersköterska redan i dag är ett bristyrke har uppmärksammats av experter, arbetsgivare och politiker.

Det krävs en satsning på undersköterskors löner och arbetsvillkor för att unga människor, både kvinnor och män, ska vilja välja det yrket. Samtidigt behövs det en djupare förståelse för de höga krav som i dag ställs på den som väljer undersköterskeyrket. Äldreomsorgen är att bra exempel på detta. Många som bor på äldreboenden är redan sjuka och dementa och behöver kvalificerad vård. Omsorgskvalitet skapas i det ögonblick som personal och brukare möts. Det är undersköterskorna som möter de dagliga problemen och som bäst vet vilka lösningar som fungerar för de äldre, och vilka som inte gör det.

Samtidigt är undersköterskorna viktiga för att anställda och företagare över huvud taget ska kunna gå till jobbet om dagarna. Någon tar hand om industriarbetarna när de blir sjuka och behöver vård. Någon sköter om de gamla, så att tjänstemännen kan jobba istället för att vårda sina föräldrar. Någon i detta fall är en undersköterska.

För att utveckla välfärden behövs både undersköterskan och industriarbetaren. Tillsammans skapar vi det goda samhället. Därför är det dags att göra en särskild lönesatsning på undersköterskor i avtalsrörelsen 2016. Samtidigt som industrinormen upprätthålls och garanterar en stabil lönebildning samt Sveriges konkurrenskraft måste den kvinnodominerade yrkesgruppen undersköterskor få en löneökning som gör att de börjar komma i kapp jämförbara mansdominerade yrken.

Att öka undersköterskornas relativlöner är inte bara ett sätt att stärka Sveriges välfärd och tillväxt. Det är även ett sätt att öka förtroendet för den svenska lönebildningsmodellen, som i längden ger reallöneökningar åt alla arbetstagare.

Annelie Nordström, ordförande Kommunal

Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News