Höjda statsbidrag ger nya möjligheter i avtalsrörelsen

Välfärdssektorn behöver rekrytera runt 500 000 medarbetare fram till 2023. Och enligt vissa beräkningar behövs 130 000 undersköterskor och fler än 20 000 barnskötare fram till 2035. I dag är det svårt att rekrytera, både till utbildningar inom välfärden och till yrkena i stort. Dåliga arbets- och anställningsförhållanden, omfattande deltider som ger för låg inkomst och ständiga neddragningar av personal, har skapat en negativ bild av många välfärdsyrken.

Den överskuggande frågan i flera delar av vården och omsorgen är bristen på bemanning. Vi har i våra undersökningar sett hur underbemanningen drabbar såväl anställda som brukare inom äldreomsorgen. Många av Kommunals medlemmar far illa på grund av den stress som uppstår till följd av en alldeles för låg bemanning.

Inom till exempel äldreomsorgen uppger fler än 4 av 10 att de ofta har svårt att ta en längre paus för att hinna äta. Denna stress leder till sämre hälsa bland de anställda. Flest antal sjukfall finns bland vård - och omsorgsarbetare: totalt 90 000 under 2014. Det är inte rimligt att sjukskrivningarna inom välfärden är så mycket högre än snittet på arbetsmarknaden som helhet.

Antal sjukfall per 1000 anställda är bland vård- och omsorgspersonal 171  - snittet för alla anställda i Sverige är 103. Inte minst är de ökade sjukskrivningarna inom vården och omsorgen en effekt av ständig underbemanning och bristande kontinuitet i verksamheten på grund av den stora andelen visstider och deltider. Inom äldreomsorgen är andelen i dag 30 procent. Det säger sig självt att det då är svårt att upprätthålla kontinuitet. Antalet deltidsanställda är dessutom över 60 procent.

Den låga bemanningen, mängden sjukskrivna och visstidsanställda, samt det utbredda bruket av deltidsanställningar drabbar även omsorgen om de äldre, eftersom kvalitet hänger intimt samman med kontinuitet. Bland Kommunals medlemmar uppger närmare var tredje som arbetar på särskilda boenden och var fjärde som arbetar inom hemtjänsten att bemanningen ofta är så låg att det innebär risker för de äldre.

Arbetsorganisationen, totalbemanningen och arbetstidens förläggning måste utformas för att personalen ska kunna jobba heltid. Det förbättrar arbetsmiljön, gör det lättare att rekrytera nya medarbetare och får personalen att må bättre och orka mer. Det höjer kvaliteten i välfärdstjänsterna och det är dessutom samhällsekonomiskt smart – eftersom de som jobbar heltid kan försörja sig själva, får en pension som går att leva på och betalar mer skatt.

I valrörelsen lovade Socialdemokraterna att göra heltid som norm i den offentligt finansierade välfärden. Vi ser den aviserade satsningen på tio miljarder till välfärden som ett första steg för att infria detta löfte.

Om SKL är villiga att möta våra krav om heltid som norm står ett fönster vidöppet för att vända utvecklingen i vården och omsorgen. Och för att heltid ska bli möjligt, och inte bara önskvärt, krävs ett metodiskt arbete med att förbättra arbetsvillkoren för välfärdsarbetarna.

Lenita Granlund, avtalssekreterare Kommunal

Johan Ingelskog, Kommunal