”Ge kvinnor större löneökning än männen”

Trots att man länge vetat att kvinnor tjänar mindre än män, har mycket lite i praktiken hänt på området. Räknat på en livsinkomst kan löneskillnaden vara så stor som drygt tre miljoner. Med det nuvarande låga tempot i jämställdhetsarbetet kommer vi få vänta fram till 2066 innan kvinnor och män tjänar lika mycket. Det duger inte, nu krävs mer radikala åtgärder.

På senare tid har allt fler uppmärksammat att det normerande så kallade industrimärket, som tjänat svensk arbetsmarknad och lönebildning mycket väl, har en baksida. Märket har hjälpt till att hålla inflationen i schack och gett arbetstagarna reallöneökningar i 20 års tid. Men tyvärr har märket också bidragit till att löneskillnaderna mellan män och kvinnor mer eller mindre cementerats fast.

För tydlighetens skull vill vi betona att Finansförbundet står bakom principen om att den konkurrensutsatta sektorns löneökningstakt ska vara normerande för övriga avtal som sluts på arbetsmarknaden. Och vi tycker att Medlingsinstitutet spelar en viktig roll när det gäller att övervaka lönebildningen på svensk arbetsmarknad.

Men utöver sitt huvuduppdrag att verka för en fungerande lönebildning, att märket följs, har Medlingsinstitutet också en uppgift att verka för jämställda löner och häri ligger en paradox. För så länge det inte går att, inom ramen för märket, ge vissa grupper (läs: kvinnor) högre löneökningar än andra, kommer ojämställdheten att bestå. Då kommer kvinnornas löner förbli lägre än männens. En fungerande lönebildning har då i praktiken blivit detsamma som en konstant lönediskriminering av kvinnor.

För att uppnå jämställda löner behöver kvinnornas löneökningar under en period vara större än männens. Vill man verkligen komma tillrätta med osakliga löneskillnader så får man lov att acceptera det. Med tanke på den obefintliga inflationen har det inte funnits ett bättre tillfälle än just nu för att åtgärda de strukturella löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

Finansförbundet ser mycket positivt på att regeringen i regleringsbrevet för Medlingsinstitutet för budgetåret 2015 gett myndigheten i uppdrag att analysera och diskutera de centrala kollektivavtalens konstruktion utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Men det får inte stanna vid en analys och diskussion. Finansförbundet vill att Medlingsinstitutet också ges ett skarpare uppdrag att fullfölja båda sina arbetsuppgifter: att verka för en välfungerande lönebildning och för jämställda löner. Myndigheten ska kunna medverka till att bryta de strukturella löneskillnaderna, både mellan olika sektorer, men också inom enskilda avtalsområden.

Finansförbundet anser att inte att en sådan utvidgning av Medlingsinstitutets uppdrag står i konflikt med den svenska modellen, parternas självständighet och en stabil lönebildning. Men på samma sätt som arbetsmarknadens parter – genom Medlingsinstitutet – får hjälp att bevara arbetsfreden och följa industrimärket, kan de behöva stöd för att motverka en lönebildning som bevarar de strukturella löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

Ulrika Boëthius, förbundsordförande Finansförbundet