Inom vissa branscher lever anställda med osunda arbetstider och löner till följd av pressade priser vid upphandlingar. Det ska inte vara möjligt för företag att konkurrera med sämre villkor för anställda. Luleå kommun går nu vidare på egen hand med arbetsrättsliga krav i upphandlingar.

Alliansen föreslår 10 000 kronor mer i månaden till 1 500 lärare i utsatta områden. Pengarna skulle göra verklig skillnad - men satsningen måste breddas så att den kommer alla till del. Risken är annars stor för berättigad besvikelse hos den grupp lärare som gör ett bra jobb men som blir utan lönelyft.

Arbetsgivarna anser att det är viktigt att premiera goda arbetsinsatser oavsett om det är vårdbiträden eller undersköterskor. Men om nu Kommunal vill satsa på just undersköterskorna är Vårdföretagarna beredda att förhandla om en extrasatsning för dessa så länge det ryms inom märket.

Regeringens reform Lärarlönelyftet har inte landat rätt. Många kommuner och friskolor vill inte satsa på riktigt. Alla skolansvariga och huvudmän måste skjuta till egna medel för att lyfta de lärare som inte får del av de statliga pengarna, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Generella låglönesatsningar har prövats förut och tydligt visat sig vara en oframkomlig väg för att jämna ut värderingsgrundade löneskillnader mellan kvinnor och män, svarar Gudrun Schyman på ett inlägg från Kommunal.

I veckan beslutade LO:s representantskap om gemensamma krav i nästa års avtalsrörelse. För Kommunals del var det ingen självklarhet att ställa upp på det. Men efter konstruktiva samtal under stark tidpress har förbunden lyckats enas om en unik konstruktion som kompletterar Kommunals pågående undersköterskesatsning med en låglönesatsning.

Den rödgröna regeringen har utformat reglerna kring lärarlönelyftet så att det exkluderar huvudmän som endast driver förskolor. I praktiken innebär detta i huvudsak privata aktörer i form av företag, personalkooperativ och föräldrakooperativ.

I gymnasieskolan finns en grupp lärare som inte har tillgång till det av regeringen utlovade Lärarlönelyftet, trots att eleverna jämställs med andra elever när de söker till svenska högskolor och universitet. Det handlar om de lärare som undervisar på IB-programmen.

Lön diskuteras nu flitigt i landets lärarrum. Vilka lärare är egentligen värda den statligt finansierade lönehöjning som kallas lärarlönelyftet? Regeringen har gett landets skolledare en delikat uppgift - ett stort antal lärare blir helt utan höjning. Rättvisast vore därför att premiera lärare med många år i yrket.

Politiker ska inte lägga sig i lönebildningen på arbetsmarknaden! Att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor vid offentlig upphandling, som regeringen vill, är inte förenligt med den svenska modellen.

När parterna kom överens om hur satsningen lärarlönelyftet skulle göras lämnades stora möjligheter till lokal utformning, skriver Stefan Koskinen, Almega, i en replik till Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Kommunal har självklart inte sålt ut medlemmarnas anställningstrygghet för att undersköterskorna skulle få en extra lönesatsning, skriver Lenita Granlund.

Där många kvinnor arbetar är det lönlöst att prestera, och sämst är det i kommunerna. Det visar vår granskning av lönespridningen i kvinnodominerade yrken. För att rekrytera och behålla kompetent personal till vård, skola och omsorg måste dess chefer få tillgång till ett av sina viktigaste ledarskapsverktyg, möjligheten att låta lön spegla prestation. Kommer Kommunals nya ordförande att kunna lösa det?

Om jag blir vald till Kommunals ordförande kommer jag att göra allt för att förbundet ska växa och bli starkare. Jag kommer att sätta medlemmarnas arbetsmiljö, löner och arbetsförhållanden i centrum - och vara mycket tuffare mot politikerna. Jag ska också itu med den dåliga kultur som satt sig i väggarna på vissa håll i förbundet, skriver Tobias Baudin inför Kommunals kongress.

Att använda blockader och sympatistrejker för att hjälpa sina fackliga kollegor att förhandla är fullständigt rimligt, men en lagstiftning som låter centrala fackorganisationer gå i strid med sina medlemmars arbetsplatser utan att medlemmarna önskat det är påträngande och märklig. Om facken vägrar ta sitt ansvar för hur deras agerande påverkar arbetsmarknaden så kommer politiken tyvärr behöva kliva in och minska deras makt.

Svenska Målareförbundet är det fackförbund som sett till antal medlemmar näst oftast varslar om stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Årets avtalsrörelse är tyvärr inget undantag. Konflikten är nu ett faktum. Detta är inget annat än ett grovt missbruk av konfliktvapnet.

Regeringens ambitionshöjning för välfärden genom höjda statsbidrag skapar helt nya förutsättningar för verksamheten i kommuner och landsting. Och för årets avtalsförhandlingar med SKL.

Svenska Flygbranschen anser att Unionen tar till drastiska åtgärder genom att varsla om konflikt. Men vad ska medlemmarna göra när arbetsgivaren förhalar och erbjuder villkor som är sämre än på andra företag?

Lägre ingångslöner är en viktig pusselbit för att sänka trösklarna till jobb. Det ansvaret är parternas, men politiken måste också bidra med lägre inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Det som beskrivits som en kris kan då vändas till en möjlighet som gör Sverige bättre rustat för framtiden.

I kölvattnet efter Kommunalskandalen är debatten om schysta villkor på arbetsmarknaden viktigare än någonsin. Fackförbunden måste ta på sig ledartröjan i opinionsbildningen för kollektivavtal, skriver Camilla Björkman och Hanna Berheim som båda tidigare arbetat fackligt och nu återfinns på pr-byrån Westander.

Efter bara tre dagars förhandling med Global Employer Company, GEC, om kollektivavtal varslade Unionen om strejk. Ett förvånande och oansvarigt beteende eftersom GEC själva initierat kontakt med fackliga motparter för att teckna kollektivavtal.

Alliansen i Göteborg arbetar hårt för att skapa bättre förutsättningar för att fler små företag ska etablera sig och verka i Göteborg. Samtidigt använder fackförbundet Livs sin makt och gör det motsatta.

Moralisera hellre över facklig inkompetens, slöseri med medlemmarnas pengar och oproportionerliga stridsåtgärder mot små företag än förfasa er över dyra viner och burlesqueshower, skriver Hanna Marie Björklund med anledning av Aftonbladets granskning av Kommunal och bageriblockaden i Göteborg.

Nu börjar avtalsrörelsen 2016. Som Sveriges största arbetsgivarorganisation lovar vi att ta ansvar för samhällsekonomin och för kommuners och landstings möjligheter att både leverera bra välfärd och samtidigt erbjuda goda villkor för dem som har Sveriges viktigaste jobb, skriver ledningen för SKL och SKL:s förhandlingsdelegation.

Unionen skriver att flexpension (deltidspension) behövs inom tjänstesektorn för att man ska orka arbeta längre. Pensionsåldersutredningen från 2013 visar däremot att deltidspension inte leder till ökad livsarbetstid. Dessutom har det i en gemensam rapport mellan Unionen och Almega konstaterats att företag inom tjänstesektorn redan har lösningar för att låta medarbetare gå ner i tid eller löneväxla. Men det sker lokalt och efter individuella behov.

Vi måste orka arbeta längre och det hållbara arbetslivet kräver mer flexibilitet i slutet på yrkeslivet. Lösningen på detta problem är flexpension, något som Unionen kommer kämpa hårt för i avtalsrörelsen 2016.

Fackförbunden Kommunal och IF Metall har två gemensamma mål i avtalsrörelsen 2016. Dels att behålla en stabil lönebildning, där den internationellt konkurrensutsatta industrisektorn värnas. Dels att göra en särskild lönesatsning på undersköterskor. Dessa mål bör ses i ett sammanhang. Låt oss förklara varför, skriver de båda ordförandena Annelie Nordström och Anders Ferbe.

Att Stockholms stad rödgrönrosa majoritet nu avbryter satsningen på att höja lärarnas löner är inte bara ett tydligt valsvek; det är också olyckligt för hela skolans utveckling. I bästa fall är det ett förlorat år. I värsta fall riskerar arbetet med att göra läraryrket mer attraktivt helt stanna av.

I dag ligger det genomsnittliga löneläget för kvinnor 14 procentenheter lägre än männens. Mycket lite kommer att hända om inte kvinnors löner tillåts öka i snabbare takt än männens löner. Regeringen bör därför ge Medlingsinstitutet skarpare uppdrag och verktyg att säkerställa att jämställda löner uppnås inom ramen för den svenska partsmodellen.

Det finns många skäl som talar för att industrin borde understödja kraven på förbättrade villkor för exempelvis arbetarkvinnor i offentlig sektor. Det är helt enkelt ett måste för att vi ska kunna bedriva en värdig välfärd, som vi alla räknar med att få del av under olika skeden av livet.