SKR säger blankt nej till Kommunals krav på att förbundets medlemmar ska få högre löneökningar än andra. – Vi har att förhålla oss till industrimärket, säger förhandlingschef Niclas Lindahl.

Löneökningar på 3 procent, kortare nattarbetstid och fyra veckors sammanhängande sommarsemester. Det är några av Kommunals krav i avtalsrörelsen.

Den kommunala avtalsrörelsen 2020 för 650 000 anställda har dragit igång. Med fackliga krav på att regionerna måste skärpa sig när det gäller att hantera den lokala lönebildningen.

Ett nytt omställningsavtal för omkring en miljon anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag är klart. En nyhet är att även visstidsanställda och de som har varit sjukskrivna ska få tidiga insatser för att slippa uppsägningar.

Siffersatta löneavtal – eller sifferlösa? Det blir en av de stora stridsfrågorna i den stundande kommunala avtalsrörelsen. Inte bara Kommunal, utan även läkarna vill att löneökningarna ska bestämmas i de centrala avtalen.

En miljon anställda i kommuner och region ska få nya avtal 2020. Det kan bli en stökig avtalsrörelse. Undersköterskor som känner sig lönediskriminerade talar redan om strejk. Sifferlösa avtal ställs mot siffersatta. Och den svenska modellen med industrins lönemärke för hela arbetsmarknaden kan vara i gungning.

Kommunal hoppar av LO:s samordning inför avtalsrörelsen 2020. Förbundet hävdar att LO:s förslag skulle ge för små löneökningar för deras medlemmar inom vård, skola och omsorg.

Ett nytt omställningsavtal för drygt en miljon anställda inom kommuner och regioner skulle ha varit klart i dag, den sista september. Men så blir det inte.

Vårdförbundet fortsätter att kräva 10 000 kronor mer i månaden, nu i de lokala förhandlingarna. Men region efter region avvisar kravet. Det finns inga särskilda lönepengar avsatta för sjuksköterskorna i år.

Unga kvinnor är mer utsatta för hot och hat i politiken. Det konstaterade Jämställdhetsmyndigheten under Almedalsveckan.

Många sjuksköterskor ville gå ut i strejk. Nu kräver Vårdförbundet 10 000 kronor i löneökning lokalt. Om den satsningen uteblir sägs avtalet upp i förtid, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Efter en månad av medling står parterna i sjuksköterskeförhandlingarna fortfarande långt ifrån varandra. Inga stora förflyttningar har skett.

Luddigt och till intet förpliktigande. Så löd kritiken mot det nya läraravtalet i höstas. Nu gör Stockholm verkstad av avtalets skrivningar.

Det centrala kravet på 10 000 kronor mer blockerar sjuksköterskeförhandlingarna. Men Vårdförbundet kan tänka sig att lönelyftet hanteras lokalt.

Avtalet för 90 000 sjuksköterskor och barnmorskor löper ut på söndag. Parterna står långt från varandra. Och SKL:s nye ordförande Anders Knape dömer nu ut kravet på 10 000 kronor mer i månaden som orealistiskt.

Hundratals lärare har nu högre lön än skolledare, som ansvarar för personal, budget, arbetsmiljö och ytterst elevernas resultat. Det irriterar Skolledarförbundets ordförande Matz Nilsson.

Ett omstritt lönekriterium som ger högre lön till lärare som undervisar mer blev ett slagträ i Uppsalas valrörelse. Nu tas det bort.

Hur behåller vi våra lärare och hur rekryterar vi fler? Det enkla svaret är: lyssna på lärarna och sluta prata om problemet som olösligt. Konkret måste arbetsgivare se till att lärare som stannar kvar på en skola också får marknadsmässiga löner.

Stockholms stad ger lärarna ett generellt lönepåslag på 2,4 procent i år – trots att det går rakt mot skrivningarna i det nya läraravtalet. – Det var enda sättet att hinna få ut lönerna under 2018, säger personalchef Astrid Gadman i Stockholms stad.

Många lärare är besvikna över det nya avtalet. Nu är det upp till bevis för kommunerna, säger Lärarnas riksförbunds ordförande.

Varför inte låta alla dessa döda som ingen har tid med begravas i en massgrav, tillsammans med de andra ensamma? Så spar vi in på kistor, blommor och annat. För inte bryr sig den döde? Den är ju död? Låter det ovärdigt? Det är det mycket som är i den här debatten, menar Elena Wennersten, obduktionstekniker.

Ska den svenska modellen överleva och utvecklas krävs stora anpassningar och moderniseringar. För att klara det behöver både arbetsgivarorganisationer och fackförbund bära sina egna kostnader och konkurrera med hög kvalité i stället för subventionerad rea på medlemsavgiften, skriver Carl Hellström, fackligt förtroendevald och medlem i Liberalerna.

Ett modernt läraravtal behöver ge kommuner och skolhuvudmän möjlighet att utforma och utveckla arbetssätt, organisation och personalpolitik efter sina lokala förutsättningar, skriver Niclas Lindahl, förhandlingschef på Sveriges Kommuner och Landsting.

Flera partier som balanserar på riksdagsspärren, risk för inblandning från främmande makter, laddade valfrågor som brottslighet och integration som höjer tonläget i sociala medier och trollfabriker som driver organiserade kampanjer. Mycket talar för att årets valrörelse blir den smutsigaste på länge.

Vi oroas av att vår största motpart, Sveriges Kommuner och Landsting, inte tycks inse behovet av kollektivavtal anpassade för de olika verksamheter vi företräder. Det behövs motparter som ser oss som företrädare för livsviktiga professioner och som ger våra medlemmar förutsättningar att fullt ut utöva sina professioner, skriver företrädare för flera fackförbund.

Jag eftersträvar också jämställdhet - men inte med mannen som måttstock, skriver Per Kågeson i en slutreplik om heltid som norm för småbarnsföräldrar.

Socialdemokraterna och LO borde lägga sina krav på svenska kollektivavtal på hyllan och i stället ta ställning för globalisering, frihandel och en fri inre europeisk arbetsmarknad. Då blir arbetares chanser mer jämlika.

Lärarlönelyftet behövs för att på sikt få fler att vilja bli och förbli lärare, men tyvärr har genomförandet lett till kritik. Undersökningar visar att där processen varit tydlig och transparent har reformen tagits emot positivt. Det är viktiga lärdomar i de fortsatta samtalen om reformen.

Många centerstyrda kommuner har släpat efter med satsningar på lärarnas löner. Det är dags att Annie Lööf uppmanar sina kommunpolitiker att höja ambitionerna, skriver Lärarnas riksförbund.

Vi presenterade nyligen ett förslag om att bygga ut antalet förstelärare i utanförskapsområden till 1 500 och samtidigt ge dem 10 000 kronor mer i lön. Syftet är att stärka skolorna i detta områden - inte att ställa lärare mot varandra. Tvärtom, skriver alliansens skolpolitiska talespersoner i en replik till Åsa Fahlén.