Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag22.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledarskap

”Svårt att förutspå nya smittohot”

Publicerad: 24 mars 2021, 05:18

Karl Ståhl (t h) har forskat länge kring afrikansk svinpest, bland annat i Uganda. Här med två grannar i byn, Mzee Jolly Joe Odong och Mzee Okoth.

Foto: Privat

Det hjälper inte att vara rädd för nya farsoter. Däremot bör vi vara förberedda, säger Sveriges nye statsepizootolog Karl Ståhl.


Ämnen i artikeln:

Nytt uppdragKarriärSmittskydd

Före pandemin hade nog inte så många kunnat gissa vad jobbet som statsepizootolog innebär, tror Karl Ståhl.
– Nu leds tankarna åt rätt håll i alla fall – betydligt fler har åtminstone hört talas om epidemiologer, konstaterar han.

Från en relativt anonym tillvaro på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) befinner han sig nu i hetast möjliga hetluft: själva epicentrum av den uppenbart livsnödvändiga forskningen kring allvarliga smittsamma sjukdomar hos djur. Tyngdpunkten i rollen ligger på att leda myndighetens arbete kring dessa infektionssjukdomars dynamik – sjukdomar som potentiellt, i likhet med coronaviruset, kan mutera och spridas vidare till vår egen art.
– Det handlar både om att förbättra djurhälsa och förutsättningarna för oss människor, säger han.

Men mer konkret, vad gör en statsepizootolog?
– Det är en expertfunktion, men också en funktion som krisledare i samband med större smittohändelser. Man kan skilja SVA från Folkhälsomyndigheten såtillvida att de är en beslutande myndighet som även måste ta hänsyn till andra saker än det rent vetenskapligt baserade – politiska och ekonomiska hänsyn, till exempel. Medan vi på SVA bara är rådgivande: en tacksammare och tydligare roll.

Vilka ger ni råd till då?
– Jordbruksverket, som är riskhanterande inom vårt område djurhälsa. Men också till regeringen och departementen, veterinärer och allmänhet.

Din egen forskning handlar främst om exotiska sjukdomar och du har arbetat i både Sydamerika, Sydostasien och Afrika. Har du lyckats hindra någon allvarlig smitta från att få fäste?
– Det tror jag inte! I Sverige har vi väl förhindrat och bekämpat sjukdomar på ett effektivt sätt. Men i de andra länderna har vi mest försökt förstå varför de sprids och vilka faktorer som påverkar det. Sedan försöker man komma fram till åtgärder som fungerar i respektive miljö, för de regelverk och rekommendationer som finns är ofta anpassade till rika länder i norr och väst.

Största infektionshotet mot mänskligheten just nu?
– Svårt att svara på. Covid-19 har visat hur svårt det är att förutspå nya smittohot. Men helt klart är att antimikrobiell resistens är ett reellt hot som vi nog får lära oss leva med.

Sverige har haft ovanligt många utbrott av fågelinfluensa nu i vinter – ska vi vara rädda för den också?
– Jag tror inte det hjälper att vara rädd. Däremot ska man vara förberedd. Sådana här smittor kommer ibland och man får försöka hantera dem så att de ger så lite skadeverkningar som möjligt. Denna gång drabbades bland annat Sveriges största äggproducent och de svårigheter det innebar var vi inte riktigt förberedda på. Mina medarbetare har jobbat jättemycket med detta, men ett sådant här stort utbrott får förstås enorma konsekvenser.

Är det lättare eller svårare att bekämpa pandemier i djurpopulationer än bland människor?
– Jag tror det är lättare. För djur finns tydligare regelverk och alla EU-länder är harmoniserade och vet precis vad som behöver göras. Sedan betyder inte det att allt alltid funkar exakt som man vill – inte för att djur inte beter sig som de ska utan för att människor inte gör det.
– Smittspridning bland vilda djur är svårare att stoppa, men smittor som sprids från tamdjur till tamdjur, där har vi möjlighet att dels avliva, dels förbjuda transporter av levande djur och jobba med karantän.

Hur många på SVA sysslar med de här frågorna?
– Alltihop! Alla 400 jobbar mot samma mål: att djur ska vara friska och människor trygga. På min avdelning, som arbetar specifikt med hur allvarliga smittor sprids, är vi 25 personer: epidemiologer, dataanalytiker, veterinärer och administratörer.

Har ni fått ökad budget tack vare pandemin?
– Nja, vi har fått tillskott i vårt regleringsbrev kring livsmedelsförsörjning i civilt försvar och vi har fått en del regeringsuppdrag som handlar om uppkomst av nya sjukdomar. Sedan har vi ett stort labb med hög kapacitet som stöttar flera regioner med covidanalyser på humansidan, så därifrån får vi också inkomster. Vi står på tre ben, kan man säga: uppdragsverksamhet, externa finansiärer och statsanslag. Totalt knappt 500 miljoner.

Vad blir nästa stora forskningsprojekt?
– Vi har tre pågående projekt om afrikansk svinpest som måste avslutas, sedan finns behov av att titta mer på fågelinfluensan. Att försöka förstå bättre varför vi får de här utbrotten även i Sverige trots moderna anläggningar med tipptopp smittskyddsrutiner.

Mitt cv. Karl Ståhl

Nytt jobb: Statsepizootolog och professor på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
Ålder: 53 år.
Yrkesbakgrund: Disputerad veterinär och forskare i infektionsepidemiologi. Närmast tillförordnad statsepizootolog och sektionschef.
Drivkraft: ”Nyfikenhet.”
Ville bli som barn: ”Veterinär var inget jag drömde om från början, även om vi hade massor av djur hemma: taxar, sköldpaddor, marsvin, kaniner, undulater, en fjällämmel … Jag minns en incident när det ordnades födelsedagskalas för en hamster som fyllde år, det slutade med att huvudpersonen åts upp av en av gästerna. Så kan det gå!”
Gör helst på fritiden: ”I bästa fall spelar jag tennis, annars lagar jag gärna mat. Har också en fantastisk familj med tre barn och ett gäng taxar.”
Dold talang: ”Att njuta av det goda i livet. Och så gör jag väldigt bra espresso!”

Anna Lundegårdh

Reporter

al@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev