Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledarskap

Så undviker toppchefer konflikter med nya styret: ”Mycket ansvar på ledande tjänstepersoner”

Publicerad: 19 september 2022, 09:47

Ulrika Strandroth Frid, ordförande Kommundirektörsföreningen,

Foto: Martin Frick, Andrey Popov/Mostphotos

Det åvilar oss chefer att inleda en dialog med den nya politiska ledningen efter ett maktskifte. Det menar Ulrika Strandroth Frid, ordförande i Kommundirektörsföreningen.


Ämnen i artikeln:

ChefskapLedareSenaste nytt

I dag är hon kommundirektör i Lidköping, sedan 2012 har hon hunnit med att ha samma roll i både Skara och Trollhättan. 

– I Skara överlevde jag ett maktskifte också, från M till S, säger hon och skrattar.

Men hon är bekymrad över den utveckling som Rolf Solli, professor på Högskolan i Borås, kunnat slå fast vad gäller orsakerna bakom att kommunchefer slutar: 2020 slutade 48 procent på grund av samarbetsproblem med den politiska ledningen (eller andra tjänstemän), en ökning från 30 procent 1995.

– Självfallet behöver det inte vara fel att byta efter samarbetssvårigheter, ett nytt politiskt styre kan ha skäl att vilja välja sin egen chef. Eller kommunen har kanske kommit in i en ny fas där man behöver en ny typ av ledare. Men det är oroande att samarbetsproblem blivit så vanliga.

Hon oroar sig också över det sätt som personer kan skiljas från sina tjänster.

– Ibland går det oerhört fort. En chef behöver gå på dagen, inte sällan omedveten om vad som var på gång.

Omedveten? Sker inte sådant efter en omfattande dialog?
– Nej, förvånansvärt ofta uteblir den.

Vem har ansvaret när det blir så?
– Det skiljer sig förstås från fall till fall, men mycket ansvar ligger på oss ledande tjänstepersoner, i synnerhet efter ett maktskifte och innan några samarbetsproblem börjat uppstå. Politiker är nya och många har jobb vid sidan om, vi måste hjälpa dem att förstå hur ansvarsfördelningen ser ut.

LÄS MER: Kommunchefen i SD:s skyltfönster: ”Mina politiska preferenser är inte relevanta”

Om dialogen är otillräcklig kan det spridas en rädsla i organisationen. En politiskt styrd organisation står och faller med ett nära samarbete mellan politiken och förvaltningen, understryker Ulrika Strandroth Frid.

– Annars riskerar kommunen att tappa tempo i utvecklingsarbetet. Och inte minst: det kan bli svårare att rekrytera nya och duktiga ledare till kommunen.

Varför ökar antalet chefer som måste sluta efter samarbetssvårigheter?
– En förklaring kan vara det växande antalet minoritetsstyren vilka riskerar att leda till mer oberäknelig politik. Men händer det oftare i vissa typer av kommuner än andra? Varierar orsakerna? Vi vet inte.

Därför har föreningen nyligen bjudit in Rolf Solli att undersöka saken, det arbetet inleds i höst.

LÄS MER: Expertens tips: Tänk på det här om arbetsgivaren vill köpa ut dig

Lagen kräver en tydlig instruktion

I den nya kommunallagen som trädde i kraft 2018 finns ett nytt krav på kommunstyrelsen att ta fram en instruktion som fastställer hur kommundirektören ska leda förvaltningen under styrelsen. Det kan handla om hur personal ska anställas, direktörens arbetsuppgifter i relation till de andra förvaltningscheferna och vem som ska hålla i interna och externa kontakter.

Inför den nya lagen uppdaterade Kommundirektörsföreningen sin checklista. Ordförande Ulrika Strandroth Frid värdesätter lagändringen:

– Vi kommunala chefer har inte ett lika tydligt reglerat ansvar som statliga chefer har. Genom att utarbeta en instruktion kan man gemensamt i kommunen slå fast vad uppdraget går ut på, säger hon.

-----

 

Påhl Ruin

Reporter

redaktion@dagenssamhalle.se

Ämnen i artikeln:

ChefskapLedareSenaste nytt

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev