Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledarskap

Så kan tystnadskulturen stoppas

Publicerad: 13 augusti 2021, 12:31

Med anledning av rapporten från Göteborg vill Lena Langlet på SKR undersöka hur organisationen kan ge bättre stöd till kommuner. Peder Englund på Borås stad lyfter fram vikten av att motverka självcensur.

Foto: Mostphotos, Thomas Carlgren, Anders Engström

Påtryckningar från kriminella och tystnadskultur bland kommunanställda – efter Göteborgsrapporten vill SKR få en bättre bild av problemen. I Borås arbetar kommunen för att bekämpa självcensur.


Ämnen i artikeln:

GöteborgChefskapKriminalitetSKRTystnadskulturen i Göteborg

I Göteborg finns en tystnadskultur bland de anställda som är kopplad till kriminella strukturer. Det slås fast i en oberoende konsultrapport som lämnats in till kommunstyrelsen.

I rapporten konstateras flera graverande faktum:

- Kriminella strukturer har en stor påverkan på stadens verksamheter.

- Vissa anställda missbrukar sin ställning för att gynna sig själva eller andra.

- Medborgarna behandlas inte lika. Något som skulle anses oacceptabelt i en del av staden tolereras i en annan.

Anna Ekström, konsulten som på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram rapporten, har pratat med ett femtiotal anställda och chefer i Göteborgs stad för att kartlägga problemen. Hon menar att utsattheten bland många som arbetar i staden är hög.

– Personalen är ofta tränad att hantera situationer som präglas av våld och hot. Det finns rutiner för det. Men mer subtila antydningar och trakasserier pratar man inte så mycket om. Det kan skapa ett väldigt obehag hos en medarbetare om en person med koppling till kriminella kretsar säger något slängigt som att ”du brukar väl ta den spårvagnen till jobbet?”, säger Anna Ekström.

I många fall pratar personalen inte om dessa eller liknande situationer hävdar hon. Dels kan det finnas en osäkerhet kring om det man råkat ut för verkligen handlade om ett hot. Dels för att man inte tror att det inte skulle förändra något att prata om saken.

– Det kan också finnas en rädsla för att det skulle uppfattas som gnäll. Successivt har organisationen tystnat och man talar mindre och mindre om den utsatthet man upplever. Det kan också vara ett sätt att hantera sin vardag. Om man inte tror att det leder till något att prata så tystnar man i stället.

Anna Ekström är noga med att påpeka att hennes uppdrag har varit att fokusera på problemen, inte ljusglimtarna.

– Många chefer tar problemen på allvar och hanterar enligt gängse rutiner, så allt är inte nattsvart.

I maj startade Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en studie för att skatta omfattningen av välfärdsbrottsligheten. Det sedan flera kommuner visat intresse för att samtala med andra kommuner om just den problematiken. Enligt Lena Langlet, chef för sektionen för demokrati hos SKR, har frågan kommit allt oftare från kommuner och regioner.

– Vi behöver få en bättre bild av problematiken. Det gäller hela området kring välfärdsbrottslighet, och dessutom få råd kring hur vi kan bli bättre på att ge stöd till kommuner och regioner, säger hon.

Lena Langlet betonar vikten av det förebyggande arbetet, att medarbetare ska veta hur de ska agera om de blir utsatta.

– Vi behöver prata om risker. Till exempel om man ska arbeta i samma stadsdel man bor i eller välja en annan. Vi behöver ett öppet samtalsklimat och våga prata om det som är svårt och problematiskt.

I Borås startades år 2016 Centrum för kunskap och säkerhet (CSK) av Peder Englund. Han hade då jobbat som polis i 35 år, bland annat med organiserad brottslighet. Avdelningen är ansvarig för kommunens krisberedskap och civilförsvar och ska bekämpa organiserad brottslighet, korruption, hedersrelaterat våld samt våldsbejakande extremism. Staden har tidigare uppmärksammat problem med brottslighet kopplat till välfärdssystemen.

– Allt hänger på att våra medarbetare är välinformerade om de här företeelserna. Men det gäller också, vilket är svårast, att bekämpa självcensuren. Situationen är tydlig när personer med stort våldskapital hotar, men det är mer komplicerat när påtryckningen är outtalad. Om du som tjänsteperson vet att fattar jag ett visst beslut så kan jag själv eller min familj bli hotade, då är det svårare för kommunen att upptäcka påverkan, säger Peder Englund.

– Vi har två särskilt utsatta bostadsområden och det är väldigt viktigt att de som arbetar med myndighetsutövning där känner stöd. Att det finns tydliga rutiner för hur jag ska bära mig åt om jag blir hotad.

Borås stad har säkerhetssamordnare kopplade till varje förvaltning som medarbetare kan vända sig till. På individ- och familjeomsorgen ska mindre erfarna medarbetare få stöd av mer erfarna kollegor. 

Just den begränsade möjligheten att få stöd från mer erfarna kollegor beskrivs som ett problem i Göteborgsrapporten.

Lena Langlet anser att hoten och påtryckningarna måste ses som en demokratifråga.

– Det demokratiska systemet bygger mycket på tillit till att det offentliga hanterar frågor rättssäkert och rättvist. Klarar vi inte av det finns stor risk att systemet inte fungerar på samma sätt, säger hon.

 

Gustav Halth

Researcher & reporter

gh@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News