"Många företagare i riskzonen"

För ett år sedan publicerade Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) inspirationsmaterialet ”Förebygga suicid i fysisk miljö” där Jönköpings kommun lyfts fram som en förebild. I Jönköping är det räddningstjänsten och Elin Isfall, chef för dess olycksförebyggande avdelning, som innehar uppdraget att samordna kommunens suicidpreventiva arbete.

– Arbetet med psykisk ohälsa och suicidprevention skiljer sig mellan kommuner och regioner beroende på resurser. Här i Jönköping är suicidprevention lika viktigt som HLR-utbildningen, och vi jobbar ständigt med frågan i olika processer, berättar Elin Isfall.

I Jönköpings modell, som blivit en föregångare, har arbetet med suicidprevention delats upp i tre arbetsgrupper – mjuka gruppen, hårda gruppen och larmplanegruppen – med representanter från räddningstjänsten, civilsamhället och offentlig sektor i var och en av dem. Den mjuka gruppen arbetar främst med utbildning och information, och genom åren har räddningstjänsten utbildat offentlig sektor, näringsliv och föreningsliv om preventiva insatser.

– I mars, när samhällsspridningen av covid-19 accelererade, insåg vi att virusets konsekvenser kommer att få stor inverkan på den psykiska ohälsan. Och vi bedömde att många företagare ligger i riskzonen, berättar Elin Isfall.

– Vi ser likheter med torkan 2018, som medförde att den psykiska ohälsan bland lantbrukare ökade. Då tog vi fram ett särskilt utbildningspaket riktat mot offentliganställda som brukar träffa lantbrukare. Paketet har vi sedan vidareutvecklat med praktiska samtalsövningar.

Tillsammans med Räddsam F (ett samarbete mellan räddningstjänsterna i Jönköpings län, Ydre kommun och SOS Alarm) och Region Jönköpings län och med finansiellt stöd från Brandskyddsföreningen i länet erbjuder nu räddningstjänsten i Jönköping gratis utbildning om psykisk ohälsa och suicid. Utbildningen riktar sig främst till kommunala och regionala organisationer, exempelvis näringslivsenheter, och andra som möter företagare som påverkas psykiskt av den pågående pandemin.

I början av maj hölls ett utbildningstillfälle i Erik Dahlbergsgymnasiets aula i Jönköping där Josefin Strand, brandinspektör vid räddningstjänsten i Jönköping, var instruktör.

– Förkunskaperna varierade, så jag pratade mycket om varningssignaler, frisk- och riskfaktorer samt bemötande eftersom det råder många tabun, okunskap och myter om suicid i samhället. Om du tror att en person mår dåligt ska du fråga hur den mår, för det syns inte alltid på utsidan, förklarar hon.

I det preventiva arbetet är Josefin Strand ansvarig för kommunens hårda arbetsgrupp, som uppmärksammar risker för suicid i den fysiska miljön.

– Häromdagen pratade jag med Regionfastigheter om hur hinder i den fysiska miljön, som höga räcken vid broar och skydd vid järnvägsspår, kan förhindra suicidförsök.

På grund av covid-19 fanns restriktioner i antalet deltagare, så bara 22 åhörare närvarade i aulan. En av dem var Patrik Holst, näringslivskoordinator i kommunen.

– Jag får många samtal från företagare som är oroliga över framtiden, och det jag tar med mig härifrån är att lägga ännu mer fokus på människan bakom företaget och fråga hur de och personalen mår, säger han.

Några rader bort satt arbetscoacherna Camilla Wennerstrand och Annica Nieminen från projektet Funktionsnedsatta i arbete (FIA), där Region Jönköpings län är projektägare.

– Vi är jättenöjda med utbildningen då FIA:s deltagare i huvudsak lider av psykisk ohälsa och påverkas nu när arbetsträning och aktiviteter ställs in. Vi har regelbunden kontakt via telefon för att fånga upp om någon mår dåligt, säger Annica Nieminen.

Under våren har det även arrangerats digitala utbildningstillfällen, och bland andra Region Kalmar län och Företagarna har anmält intresse.

– Vi är öppna för interaktion med olika aktörer och delar gärna med oss av vårt material och kunskap till samordnare inom suicidprevention i andra kommuner och regioner, säger Elin Isfall och berättar att utbildningsarbetet kommer att fortsätta även efter pandemin.

Pierre Eklund