tisdag28 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledarskap

Kortad arbetstid mirakelkur för socialtjänsten

Publicerad: 22 oktober 2019, 13:00

Det är inte lika stressigt, trots att man kan tycka att det borde vara tvärtom, säger socialsekreteraren Maria Berglund, som fått kortare arbetstid. Foto: Pelle Nyberg/Bildbyrån/BILDBYRÅN

Det har kallats ”miraklet i Ljusdal”. Arbetstidsförkortningen för socialsekreterare skulle skapa bättre arbetsmiljö och göra det lättare att rekrytera. Och så blev det. "Det är inte lika stressigt" säger socialsekreteraren Maria Berglund.

Ämnen i artikeln:

SocialtjänstenChefskapLedareKarriär

Cecilia Granestrand

cg@dagenssamhalle.se


”Banbrytande.” ”Remarkabelt.” ”Mirakulöst.” ”En osannolik resa från krisläge till föredöme för andra kommuner.”

Forskarna som följt införandet av 35-timmarsvecka vid socialförvaltningen i Ljusdal sparar inte på krutet när de beskriver hur framgångsrikt försöket varit. Slutrapporten har rubriken ”Miraklet i Ljusdal”.

Chefen för arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Kenneth Forssell, är också nöjd.

– Nu har vi full bemanning och normal personalomsättning. Förut ägnade vi massor av tid åt rekrytering och lade mycket pengar på konsulter. Och även om inhyrda konsulter är duktiga så haltade verksamheten, säger han.

Försöket med sjutimmarsdag för socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgen drog i gång i januari 2018. Då var personalen stressad, många slutade och det var svårt att rekrytera.

Enheten hade 2017 hyrt in konsulter för nästan 10 miljoner kronor. Året då arbetstidsförkortningen infördes minskade kostnaden till 3,7 miljoner kronor, och i år hyrs inga konsulter in.

– Arbetsmiljön har blivit bättre. Det är inte lika stressigt, trots att man kan tycka att det borde vara tvärtom, säger socialsekreteraren Maria Berglund.

Samma arbetsuppgifter ska alltså klaras av på kortare tid, men stressen har ändå minskat. Maria Berglund förklarar det med att alla tjänster nu är tillsatta samt att arbetet effektiviserats.

– Vi har färre och kortare möten. Vi är också väl förberedda inför våra möten, som ska ha en tydlig dagordning. Och i stället för att resa till exempelvis hvb-hem har vi videomöten via Skype.

För Maria Berglund har arbetstidsförkortningen betytt att hon numera hinner träna i stort sett varje dag. Förut kunde träningen få stryka på foten när familjens behov måste prioriteras.

– Nu kan jag återhämta mig och ha tid för livet efter jobbet, säger hon.

När försöket med arbetstidsförkortning startade omfattades bara socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgen, eftersom den personalen var särskilt svår att rekrytera. Administratörer, koordinatörer, skuldrådgivare, verksamhetsutvecklare och chefer fick inte kortare arbetstid.

Men att vissa exkluderades väckte missnöje.

– Det bidrog inte till den tillitskultur vi ville skapa, konstaterar Kenneth Forssell.

I sin halvtidsrapport rekommenderade forskarna från Region Gävleborg och Hälsinglands utbildningsförbund att all personal vid enheten skulle få kortare arbetstid. Det skedde hösten 2018, med undantag för chefer, som fortfarande har 40-timmarsvecka.

Nu är arbetstidsförkortningen inte längre ett försök, utan permanentad. Diskussioner förs om att införa kortare arbetstid inom andra delar av arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Kanske ska chefer också omfattas.

– Vi har inte hört några klagomål från dem som inte fått arbetstidsförkortning, men vi behöver ändå diskutera frågan, säger Kenneth Forssell.

Bakom ”miraklet i Ljusdal” ligger dock mer än 35-timmarsveckan. Organisationen har stöpts om och chefstjänster avskaffats, med det uttalade målet att verksamheten ska bli mer medarbetardriven. Enhetschefer har fått ett tydligt mandat att fatta beslut.

– Förut fanns det en vana att dubbelkolla inför beslut som innebär stora kostnader, som placeringar av barn och unga, säger Kenneth Forssell.

Flera andra kommuner har de senaste åren prövat eller infört kortare arbetstid för socialsekreterare. Politikerna i Ljusdal inspirerades framför allt av Sundsvall, som redan 2016 förändrade vissa socialsekreterares arbetstider.

Någon arbetstidsförkortning är det dock inte fråga om, poängterar Sundsvalls socialdirektör Silvia Sandin Viberg.

Socialsekreterarna ska visserligen inte arbeta med klienter mer än sex timmar per dag, men de disponerar inte de övriga två timmarna helt fritt. De förutsätts använda tiden till reflektion, återhämtning och att hålla sig ajour med exempelvis ny lagstiftning. Även vissa möten, som arbetsplatsträffar, läggs på denna tid.

– Tiden ska användas till något som har med jobbet att göra. Det är inte okej att varje dag gå hem klockan 15 för att hämta barn från förskolan. Då ska man ha kortare arbetstid eller vara föräldraledig, säger Silvia Sandin Viberg.

I Östersund har medarbetare på socialförvaltningen testat att arbeta sextimmarsdag med bibehållen lön. Men någon fortsättning på försöken har det inte blivit. En utvärdering har visat att medarbetarna var mindre stressade, trots att de skulle göra samma jobb på kortare tid. Fler tyckte också att det var roligt att gå till jobbet. Ändå är 40-timmarsveckorna nu tillbaka.

Marika Sahlin är chef för en av de enheter som testat men inte behållit arbetstidsförkortningen.

– Vi bedömde att det fanns risk för att en arbetstidsförkortning skulle inverka på servicen för kommunernas invånare. Många medarbetare ställde sig också undrande till om de skulle orka det högre tempot under längre tid, säger hon.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev