Ledarskap
Kommunala värdegrunden – en floskelparad?
Publicerad: 31 oktober 2019, 10:08
Värdesätter värdegrunderna gör från vänster Peter Karlsson, kommundirektör Mora, Caroline Depui, kommundirektör Hammarö, Ulf Nyqvist, kommundirektör Karlstad, Annika Hedvall, kommundirektör Vaggeryd, och Jonas Rydberg, kommunchef Östra Göinge. Foto: Pressbilder
Kommunernas värdegrunder kan se högst olika ut, och även åsikterna om dem spretar. Behövs de? Är de skapade för syns skull? För de kommunanställdas? Eller för medborgarnas? DS har ställt några kommunchefer mot värdegrundsväggen.
En del liknar önskelistor (”Vi når uppsatta mål”, ”Vår kommun gör bra resultat”). Några pekar med hela handen (”Lojalitet med fattade beslut”, ”Som medarbetare känner du trivsel”). Andra ser – åtminstone på ytan – ut att kunna vara till påtagligt gagn för kommuninvånarna (”Professionalitet som bidrar till rättssäkerhet”) eller kollegan (”Prata med varandra, inte om varandra”). Ytterligare några skulle utan större ansträngning kunna tonsättas till nästa melodifestival (”Du är en av oss”, ”Vi vågar skratta”).
Faktum är dock att de flesta kommuner i dag har skaffat sig någon form av värdegrund, gemensam eller olika för varje förvaltning. Så uppenbarligen anses de betydelsefulla.
Majoriteten nöjer sig med ett par tre nyckelord, där ”utveckling”, ”engagemang”, ”flexibilitet”, ”trygghet”, ”kompetens”, ”öppenhet” och ”ansvar” hör till de vanligaste. Andra, som Strängnäs och Södertälje, trycker hela vägledande broschyrer.
Ett fåtal satsar på klatschiga förkortningar. Gnesta kör med DRAG (”Delaktighet, Respekt, Ansvar, Gnesta vår kommun”), Fagersta har valt STAR (”Samarbete, Trygghet, Ansvar, Respekt”) medan Hedemora föredrar KRAM (”Kundfokus, Respekt, Ansvar, Mod”).
Fraser som ”invånaren först” och ”medborgaren i centrum” återkommer. Liksom självklarheter som ”respekt” och ”vänligt bemötande”.
Häpnadsväckande många kommunala värdegrunder verkar dock inte betyda något alls. För hur ska man egentligen tolka ”meningsfullhet”, ”rätt kvalitet” eller ”glädje”? Högst individuellt, förmodligen. Och därmed blir de vackra orden svåranvändbara.
Ett exempel på när en kommuns värdegrund haft konkret påverkan är i samband med den så kallade gruppsexbilden från Sölvesborg i våras, där kommunalrådet Emelie Pilthammar (M) poserade med två lokala politiker. En händelse som fick kommunchefen Lars Ericsson att reagera skarpt. ”Det här är inte den äkta bilden av Sölvesborgs kommun och den verksamhet och värdegrund vi har”, dundrade han i DS (5 maj) och tog med hela sin ledningsgrupp offentligt avstånd från agerandet.
Enligt professor Mats Alvesson, organisations- och ledningsforskare vid Lunds universitet, är värdegrundsarbete dock ett slöseri med tid och pengar. Det huvudsakliga målet är ofta att visa på den egna organisationens förträfflighet och värdegrunderna konstrueras därför som fina fasader för omvärlden att beundra, utan större betydelse för det interna arbetet. I bästa fall är värdegrundsarbetet meningslöst – i sämsta fall fungerar det som ett surrogat för verkliga förbättringar, har han argumenterat på DN Debatt.
Och det är förstås en risk man alltid löper när man inför något abstrakt som värdegrunder, motton eller slogans. Att orden stannar i chefernas huvuden och aldrig kommer till praktisk nytta. Alternativt att medarbetarna fnyser åt ”flosklerna” och gör tvärtom.
Men enligt Varas kommundirektör Anna Cederqvist, en av finalisterna till DS utmärkelse Årets offentliga ledare 2019, är värdegrunden ett värdefullt och högst användbart verktyg. Varas eget förhållningssätt, som hon hellre vill kalla det, lyder ”Vi gör varandra bra.”
Har ni lånat formuleringen från Pia Sundhage?
– Ja, och vi har även haft henne som föreläsare och inspiratör.
Varför är värdegrunden viktig?
– Den betyder väldigt mycket för ledarskapet. Det finns ju massor av regelverk: statlig styrning, kommunal styrning, specialdesignade statsbidrag – ett virrvarr av styrning som inte alltid pekar åt samma håll. Det här gör vardagen ganska komplex för oss i offentlig sektor, och det är heller inte säkert att regler är det effektivaste sättet att styra om man tror att medarbetaren kan och vill utvecklas.
– Men på de områden där det INTE finns regler för vilka värden som ska styra verksamheten, där tror jag att värdegrunden gör avgörande skillnad. Det är den som kittar ihop organisationen och tar oss framåt.
Hur undviker man att medarbetarna rycker på axlarna åt chefernas värdegrundspåhitt och jobbar vidare som de alltid gjort?
– Involvera dem från början. Lyssna. Och det gjorde vi. Vi hade med oss alla medarbetarna i tre dagar på internat i Norge, där hela gänget fick en genomgång om vad värdegrunden innebar. Innan vi åkte fick alla lyssna på Pia Sundhage, plus gå på en föreläsning med mig. Så alla har fått fundera på vad ”vi gör varandra bra” betyder för oss.
Men betyder orden något för kommuninvånarna?
– Det tror jag faktiskt. Vet du varför jag säger det? Jag fick en kommentar nyligen från en medborgare på mitt Instagramkonto: ”Det finns en sådan värme i dina inlägg och märks verkligen att du är stolt över dina medarbetare. Du visar att alla är lika viktiga och att ni i kommunen tillhör ett team. Väldigt fint av dig och jag tror det är betydelsefullt för alla som är anställda i Vara kommun men även för oss som bor i kommunen.”
Vad säger du om Mats Alvessons kritik att värdegrunder bara är fina fasader?
– Han kan ju få tänka så. Men om man på allvar vill få med sig medarbetarna, sprida de idéer som organisationen står för, då tror jag att vårt förhållningssätt är bästa sättet. Man kan göra det mesta till en floskel om man inte går före som ledare. Därför är det så viktigt att även politikerna tar detta på allvar. Mesta tiden av min dag går åt till att spruta värderingar!
Peter Karlsson, kommundirektör Mora
Värdegrund: ”Mora för utveckling”
Är värdegrunden mest en papperstiger eller används den i verksamheten?
– Alla kanske inte har den uppsatt på väggen framför ögonen, men jag ser dagligen initiativ från medarbetarna och hur de tar ansvar, vilket gör att vi ständigt rör oss framåt. Strävan mot utveckling är liksom inpräntad.
”Utveckling” kan tolkas olika, och alla tolkar det inte ens positivt. Risk för missförstånd?
– I Mora tror jag knappast det. Det här är en bygd som historiskt byggt på fattiga småjordbruk och hantverk som utvecklats till fabriker och industrier. Ständig utveckling har varit en förutsättning för överlevnad och välstånd. Det går igen på många områden. Se bara hur Vasaloppet har utvecklats och vad det betyder i dag.
Gör värdegrunden någon skillnad för kommuninvånarna?
– Det där är ju lite svårt att mäta och alla invånare känner väl inte till att ”utveckling” är vår värdegrund. Men jag tror att de flesta känner att vi ständigt rör oss framåt och att det händer mycket positivt i Mora, även om vi också har problem som vi måste hantera.
Caroline Depui, kommundirektör Hammarö
Värdegrund: "För din skull. Tillsammans är vi bättre. Framtiden är vår."
Är värdegrunden mest en papperstiger eller används den i verksamheten?
– Det ska inte vara en papperstiger utan vara med oss i vårt sinne på arbetet. I många av de sammanhang jag är i pratar vi ofta i de termer som nämns i värdegrunden, så jag tror att den är levande.
Vad betyder ”Framtiden är vår” i det dagliga arbetet?
– Att vi ska tänka framtid, utveckling, effektivisering, nya idéer. Men också att vi inte ska ”säcka ihop” för att vi har ett ansträngt läge i kommunen. Vi kommer att klara utmaningen, vi kommer att bli starkare och framtiden är vår.
Gör värdegrunden någon skillnad för kommuninvånarna?
– Svårt att säga. Jag vill nog tro att vi har jobbat på det här sättet redan innan värdegrunden sattes. Men i de fall vi känner att en brukare eller en kommuninvånare inte blir behandlad på rätt sätt, då kan vi gå tillbaka till vår värdegrund, peka på den och säga att det är inte okej att inte jobba utifrån den.
Ulf Nyqvist, kommundirektör Karlstad
Värdegrund: ”Vi är till för Karlstadsborna. Vi når goda resultat. Vi är en kommun i gott skick. Vi genomför vårt uppdrag med engagemang. Vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet.”
Är värdegrunden mest en papperstiger eller används den i verksamheten?
– Den används hela tiden. Viktigaste punkten är den första. Vi har den med hela tiden i vår kommunikation och har en ständigt pågående diskussion om vad den betyder. Vi försöker få den att genomsyra organisationen och det tycker jag faktiskt att vi gör.
”Goda resultat” – kan sådant styras med en värdegrund?
– Inte enbart med en värdegrund! Vi har också en vision som bygger på att vi vill ha en tillväxt och en bra utveckling. Och så har vi en strategisk plan där vi har strukturerat de politiska mål som finns. Så värdegrunden står inte för sig själv, den måste vara i ett sammanhang.
Gör värdegrunden någon skillnad för kommuninvånarna?
– Det får man naturligtvis fråga dem, men jag tycker ju det! Vi försöker ha Karlstadbons fokus på saker och ting – inte planera åt dem, utan fråga dem också. Vi har en ständig medborgardialog och olika brukarenkäter. Det handlar om att tänka utifrån och in i stället för inifrån och ut.
Annika Hedvall, kommundirektör Vaggeryd
Värdegrund: ”Idéer blir till verklighet. Tanke och omtanke. Alla har betydelse.”
Är värdegrunden mest en papperstiger eller används den i verksamheten?
– Vi använder den hela tiden. Den utgör grunden i vår så kallade värdeverkstad, ett verktyg vi har för att skapa kvalitet för dem vi finns till för. Vi använder den även i framtagande av politiska mål och som grund för vår modell för styrning och ledning.
Ord som ”omtanke” och ”allas betydelse” är lite ovanliga i värdegrundssammanhang, där det oftare talas om ”effektivitet" och "utveckling". Hur kom ni fram till just den formuleringen?
– Värdegrunden togs fram av politiker, tjänstemän och invånare. I två olika kreativa rum uppstod samma bild. Ovanliga kanske de är, men det handlar om ett kulturskapande. Vi arbetar med och för människor, och människor handlar om relationer. Vi behöver också tänka effektivitet och ständig utveckling, men vi tror vi når dit i innovativa miljöer där allas kompetens tas tillvara.
Gör värdegrunden någon skillnad för kommuninvånarna?
– Vi är övertygade om det, eftersom den är grunden till vår organisationskultur och ledarskapsfilosofi. Vi får ofta också kvitto på att den är ett skäl till att nya medarbetare väljer att söka sig hit.
Jonas Rydberg, kommunchef Östra Göinge
Värdegrund: ”Här gaur da* – vi ser möjligheter och utmanar gamla sanningar” (*göingska för ”här går det”)
Är värdegrunden mest en papperstiger eller används den i verksamheten?
– Den påverkar vårt sätt att styra, leda och arbeta varje dag.
Vilka gamla sanningar har ni utmanat?
– Vi styr, leder och organiserar vår verksamhet utifrån kundernas efterfrågan och behov. Till exempel är alla kompetenser som arbetar för barn och unga samlade i ett verksamhetsområde under gemensam ledning. Vi har en extremt tydlig rollfördelning mellan politik och förvaltning. Våra mål- och resultatplaner (politiska viljan + budget + investeringsplan) är fyraåriga, vilket ger chefer och medarbetare förutsättningar att tryggt arbeta långsiktigt och uthålligt med utveckling i respektive verksamhet.
Gör värdegrunden någon skillnad för kommuninvånarna?
– Ja, när vi lever som vi lär, eftersom den har ett mycket starkt kundfokus. Sedan vi började arbeta med den för tio år sedan har våra resultat i alla typer av kundmätningar blivit klart bättre.