Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag12.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledarskap

Förbud ger inte kortare köer i sjukvården

Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) planerar att förbjuda offentligt finansierad vård att sälja outnyttjad kapacitet till privatpersoner. På så vis vill han hindra folk från att gå förbi vårdkön. Men Wikströms förbud kommer inte att göra vårdköerna kortare eller minska det växande behovet av privata sjukförsäkringar.

Publicerad: 11 december 2014, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Att 609 000 individer har privat sjukvårdsförsäkring är ett rejält underbetyg för den offentligfinansierade vården.


Ämnen i artikeln:

FinansieringsformerSocialförsäkringar

Under de senaste femton åren har antalet svenskar som har en privat sjukvårdsförsäkring ökat från 67 000 till 609 000 personer. Tre av fyra har fått försäkringen genom jobbet och av de resterande så har merparten tecknat en gruppförsäkring genom till exempel sitt fackförbund. De privata vårdförsäkringarna står helt för sina egna kostnader och belastar inte landstingens budget. Det gör att den som har en försäkring betalar dubbelt, både genom premier till försäkringsbolaget och genom skatt till landstinget.

En vård som betalas genom de privata försäkringarna är därmed en besparing för landstingen då de själva inte behöver bekosta vården, trots att de får skatteintäkter från de vårdbehövande.

Varför har cirka var tionde svensk i arbetsför ålder en vårdförsäkring utöver den offentliga? Det vanligaste svaret är att man tycker att det är för långa väntetider i den sjukvård landstingen erbjuder. Det är inte ovanligt med månaders väntan på behandlingar som gör att man blir av med besvären och slipper vara sjukskriven. Många arbetsgivare ser gärna att medarbetarna blir friska och kommer tillbaka till jobbet så snabbt som möjligt.

Köper man sig därmed förbi vårdkön med en privat sjukvårdsförsäkring? Det enkla svaret är nej. Ett resonemang kring att man kan ”köpa” sig förbi vårdkön torde bygga på att det finns en och endast en kö, där alla vårdbehövande ställer sig och väntar på att en och samma vårdgivare ska ta hand om dem, och där den som betalar mer får gå före.

Dock är det inte så här verkligheten ser ut. Det finns inte bara en kö, det finns lika många köer som sjukhus. På hemsidan vantetider.se kan man se de aktuella väntetiderna i den svenska vården. På Akademiska sjukhuset i Uppsala är väntetiden till knäoperationer med titthålskirurgi mer än tre månader, medan kön på det privata Elisabethsjukhuset i samma stad (som landstingen även köper vård från) är mindre än fyra veckor, och ledig kapacitet finns. Samma mönster återfinns på andra orter i Sverige. Det finns även en mycket stor variation i väntetider i sjukvården både mellan landsting och mellan sjukhus inom samma landsting.

Om nu ett landsting väljer att bibehålla långa köer i stället för att köpa en större andel vård av andra aktörer med ledig kapacitet, privata likväl som andra offentliga sjukhus, så är diskussionerna om ”gräddfiler” i vården för mig främmande. Om man drar gräddfils-resonemanget till sin spets så borde i så fall invånarna i det landsting med kortast köer solidariskt få vänta lika länge som invånarna i det landsting som har längst köer. Detta även om ledig kapacitet finns att tillgå.

Om skälet till att ett landsting inte köper in större mängder vård av andra aktörer för att korta sina köer är att landstinget inte har tillräckligt budgetutrymme, då borde de rentav applådera de privata sjukvårdsförsäkringarna. Tack vare dem väljer ju ett antal vårdbehövande att kliva ur köerna till den offentliga vården och därmed lämna sin plats till dem som står bakom så att de kommer fram snabbare.

Väntetider i sjukvården påverkar inte bara individen, utan även samhället i stort. Ökade kostnader för Försäkringskassan på grund av längre sjukskrivningar är inte en obetydlig komponent. Vidare påverkas produktionen i samhället av medarbetare som är sjukfrånvarande eller har en begränsad arbetskapacitet. Detta är en av de viktigaste anledningarna till att många arbetsgivare i dag tecknar sjukvårdsförsäkringar för alla sina medarbetare. Arbetslivet har blivit mer specialiserat och vi är inte lätt utbytbara på våra arbetsplatser.

Då vi på Skandia både erbjuder sjukvårdsförsäkring och sjukförsäkring till våra kunder så har vi insett att förebyggande insatser som motverkar ohälsa och skada är en lönsam affär för oss, men framför allt för arbetsgivaren och individen. Men om sjukdomen eller olyckan är framme så är det viktigt att säkerställa att rätt vård ges så snabbt som möjligt för att minska lidande och kostnader på grund av sjukfrånvaro.

Att 609 000 individer har en privat sjukvårdsförsäkring är ett rejält underbetyg för tillgängligheten i den offentligfinansierade vården. Om nu sjukvårdsminister Gabriel Wikström ser de privata vårdförsäkringarna som ett problem så kan jag ge ett tips hur han kan lösa det problemet. Organisera vården så att människor upplever att den möter deras behov, framför allt genom att korta köerna.

Att genom lagstiftning begränsa möjligheten för de privata sjukvårdsförsäkringarna att erbjuda det landstingen inte gör är inget annat än att bygga en omvänd Potemkinkuliss över den offentligt tillhandahållna sjukvården. Ta bort allt som funkar bättre, så kommer landstingens sjukvård att framstå i bättre dager.

Patrik Hesselius, välfärdsekonom, Skandia

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev