18 000 kommunala titlar – och listan blir bara längre

Det finns att läsa på webben hos Sveriges Kommuner och Regioner: excelarket med samtliga kommunala jobb. Drygt 18 000 är man uppe i nu. Och alla har de fått varsin befattningskod. (I den version som ligger uppe på SKR:s sajt finns ”bara” 17 960 koder med.)

Många av titlarna har förstås försvunnit på vägen, men den kommunala uppfinningsrikedomen är stor när det gäller att hitta på nya. Enligt Annica Isacsson, samordnare på avdelningen för ekonomi och styrning hos SKR, fylls listan på med runt 50 titlar i månaden. Hittills i år har cirka 100 kommuner bett att få nya befattningskoder.

Redan 1971 började dåvarande Kommunförbundet dela ut koderna.

– Det har ju varit en tradition att vi hanterar den här kodförteckningen. Förut tryckte vi till och med en bok. Den var en storsäljare, alla kommuner ville ha den, berättar Annica Isacsson.

Varför kommunerna fortfarande vänder sig till SKR med sina yrkestitlar och vad de egentligen ska ha befattningskoderna till är hon osäker på.

– Jag har jobbat länge med det här och borde kunna svara bättre på det, men jag kan inte det. Det är nog bättre att du hör med någon kommun. Jag skulle faktiskt också vilja veta mer, säger Annica Isacsson.

Hon konstaterar att listan över befattningar är ”helt omöjlig att göra statistik på”. Den officiella lönestatistiken bygger på arbetsidentifikation (AID) som innehåller mera hanterliga 230 yrkeskategorier, eller ”etiketter”, som möjliggör jämförelser. Enligt Annica Isacsson kan dock påfyllningen i det jättelika excelarket i viss mån ge fingervisningar om att det händer saker på arbetsmarknaden som kan föranleda en ny etikett i AID.

De 18 000 yrkestitlarna är införda i kronologisk ordning. Man började en gång i toppen av tjänstemannahierarkin, med stadsdirektör. Även titlar som drätseldirektör och förbundsdirektör ligger högt upp. Men helt nyligen, på rad 18 235 i listan, skrevs titeln framtidsdirektör in. Bakom detta ligger Huddinge kommun som nyligen rekryterat en sådan.

– Vi hade ganska många diskussioner om titulaturen. Det vi ville förmedla med att kalla det framtidsdirektör, i stället för kanske digitalisering- eller it-direktör, är att vi ser behovet av att förflytta positionerna och bli mer digitala. Men självklart är inte framtidsdirektören ansvarig för all utveckling i kommunen, utan just det som är kopplat till digitalisering, säger Mona Birgetz, hr-chef i Huddinge.

Hon berättar att Huddinge kommun meddelar SKR om nya titlar eftersom man har en rutin som bygger på att lönesystemet "plockar upp dem" så att anställningsavtal kan göras klara med korrekt titel.

Anna Gärdin tillträder den 1 oktober jobbet som framtidsdirektör i Huddinge. Möjligen är hon först i landet med den titeln. I dag jobbar hon som digitaliseringsdirektör i Nacka kommun.

– I Huddinge kommer jag att ha ett större uppdrag. Det handlar också om att ha en omvärldsbevakning och att vara en motor för att hålla framtidsfrågorna på agendorna i organisationen, säger hon.

Att hon får en titel som väcker nyfikenhet ser hon som en fördel.

– Jag tycker att det finns en positiv energi kring den, och att vi inte bara fokuserar på it och digitaliseringen utan närmar oss ett större grepp.

Naturligtvis är ett stort antal äldre kommunala yrkesbeteckningar utrangerade vid det här laget. I dag är det förmodligen stört omöjligt att få tag på exempelvis en kommunal stansoperatör eller skolkantor. Men en ringarålderman? En sådan fanns faktiskt i Uppsala domkyrka fram till och med 2015. Mer samtida känns dock kanske titlar som genusutvecklare, värdegrundspedagog och flödesägare.

Störst succé på senare år i fråga om kommunala yrkestitlar har nog ändå strategen gjort. Hen finns i alla upptänkliga former. Det börjar tidigt med it-strategen, och därefter har strömmen av nya varianter aldrig sinat.

Strategtitlarna kommer med i stort sett alla förled som går att tänka sig: omvärldsstrateg, gasstrateg, dagvattenstrateg, integrationsstrateg, anhörigstrateg, fritidsstrateg, bevarandestrateg, filmstrateg och kollektivtrafikstrateg. För att ta några exempel.

Bland relativt sentida tillskott till strategfloran finns varumärkesstrateg, e-hälsostrateg, klimatanpassningsstrateg, antivåldsstrateg och förnyelsestrateg. Totalt summerar dessa varianter till cirka 300. Till detta kommer ett stort antal med förledet strategisk, exempelvis strategisk städchef. Dessutom går det att sätta ordet strateg före nästan vilket ämne eller område som helst, exempelvis ”strateg kommunikation”.

Man kan fråga sig om vad som helst kan komma med i SKR:s excelark. Svaret är nej.

– Vi säger ja till det mesta, men vi vill inte ha engelska uttryck, säger Annica Isaksson.

Det framgår dock att denna regel inte bygger på någon formell SKR-policy. Snarare är det något som de handläggare som tagit emot samtalen från kommunerna har bestämt sig för.

Fixar-Malte är en yrkestitel som sticker ut och kräver sin förklaring. Den kom till år 2000 i Höganäs kommun, som då införde en tjänst för äldre som behövde få enklare saker i hemmet fixade. Malte Larsson hette mannen som fick jobbet. Idén var så uppenbart bra att den snabbt spred sig till ett stort antal kommuner. Och på många håll kallades tjänsten Fixar-Malte, oavsett vad den som åkte hem till de äldre råkade heta.

Detta kan mycket väl vara den första nyhetsartikel där ordet ”snickerista” förekommer. I Retriever, landets största artikelarkiv, får man noll träffar på ordet. Men på försommaren fick titeln en befattningskod av SKR.

Så vad är det då? Jo, Karlstad sökte i våras en snickerista, och av annonsen framgår att det handlar om att skapa och tillverka pedagogiska miljöer på bland annat för-, grund- och kulturskolor.