Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kompetensförsörjning

Yrkeshögskolan kan växa med 25 procent

I valrörelsen har nästan alla partier tagit fram förslag om volymökningar av yrkeshögskolan, men även olika förändringar av regelverket. Det här är viktigt. Yh-myndigheten fortsätter gärna att utveckla yrkeshögskolan.

Publicerad: 28 augusti 2014, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

YrkesutbildningArbetsmarknadHögskolanKompetensutveckling

Det är nu bara några veckor kvar av årets ansökningsomgång om att få bedriva utbildningar inom yrkeshögskolan (YH). Kommer antalet ansökningar att öka även i år? Det finns mycket som talar för det. Det kompetensberoende och anställande arbetslivet känner allt mer till möjligheterna med YH. Kravet på att det är arbetsmarknadens behov som ska avgöra vilka yrkeshögskoleutbildningar som får starta, bidrar till att utbildningsanordnare utvecklar nya utbildningar, men också förbättrar de befintliga. Även antalet studerande som vill gå yrkeshögskolan ökar, eftersom de studerande utbildar sig till befintliga jobb.

YH har lyckats väl med uppdraget att förse arbetslivet med kvalificerad kompetens; 6 av 10 har jobb när utbildningen avslutas, 9 av 10 är i jobb 6 månader efter avslutad utbildning och över hälften av dem får jobb på de arbetsplatser där de genomfört sin praktik, Lärande i arbete (LIA). YH kan således bidra med både efterfrågad kompetens och ökad rörlighet på arbetsmarknaden.

I dag går ungefär 40 000 studerande på utbildningar inom YH (fördelade på 25 000 årsplatser) hos 250 offentliga och privata anordnare runt om i landet. För 2014 har regeringen avsatt 1,8 miljarder kronor till dessa utbildningar. Sedan 2010 har anslaget varierat mellan 1,7 och 1,9 miljarder kronor. I januari i år tog myndigheten beslut om fler nya utbildningar än tidigare, för att kunna utnyttja så stor del som möjligt av årets anslag. Ska myndigheten kunna besluta om samma nivå av nya utbildningar även fortsättningsvis krävs en ökning av anslagstilldelningen successivt, och en ökning med 300 miljoner mot nuvarande anslagsnivå, från och med 2017. Det skulle innebära en ökning av antalet helårsplatser med 25 procent. Vid en eventuell ökning av totala antalet årsplatser med 50 procent, skulle det krävas en ökning av anslaget med cirka 700 miljoner kronor per år framöver.

Men det finns kritik. Flera branschorganisationer och anordnare är kritiska till att utbildningar som de skapat, och som bygger på dokumenterade kompetensbehov, ändå inte kan beviljas statsbidrag. En del av kritiken handlar om att Myndigheten för yrkeshögskolan, som har att pröva och prioritera bland alla ansökningar samt att granska utbildningarnas kvalitet och utfall, gör felaktiga prioriteringar, eftersom vi inte gynnar just deras yrkesområde. Den kritiken kommer från flera yrkesområden. I förra ansökningsomgången kunde vi bevilja statsbidrag för ungefär 30 procent av alla ansökningar. Myndighetens bedömning är att den volymen skulle kunna dubbleras med bibehållen kvalitet i utbildningarna.

Den kritik som lyfts fram och de förslag på förbättringar som läggs fram är väl kända av myndigheten, som följer utvecklingen - bland annat med analyser av alla ansökningar, samt regelbundna kontakter med anordnare, arbetsliv och branscher - och försöker justera verksamheten inom befintligt regelverk och ekonomiska förutsättningar. Från i år finns till exempel möjlighet att fatta beslut om att medge fler än två starter om det finns ett underlag som visar på ett extraordinärt långsiktigt stort kompetensbehov, och om det kan göras inom myndighetens budgetramar. I anvisningar för ansökan redovisar vi också ställningstaganden för specifika yrkesroller. Detta är steg på vägen för att förbättra ansökningsprocessen. När kritiken gäller frågor som myndigheten inte råder över vidarebefordras synpunkter och önskemål till berörda organ.

En annan typ av kritik handlar om att branscher vill bedriva gymnasial utbildning inom YH, eftersom deras kompetensbehov idag inte tillgodoses inom gymnasieskolan eller vuxenutbildningen. Det beror på att för få söker yrkesprogram på gymnasieskolan och att möjligheterna att läsa specifika yrkeskurser inom vuxenutbildningen är begränsade. I regelverket framgår det tydligt att myndigheten inte kan godkänna gymnasiala utbildningar, oavsett hur efterfrågade de är av arbetsmarknaden. Här måste alla berörda parter ta ansvar för att dessa yrkesutbildningar och yrken blir mer attraktiva så att fler studerande söker sig dit, istället för att hoppas på att YH är lösningen.

Ett problem för vissa YH-utbildningar är att det är svårt för potentiella studerande att skaffa sig nödvändiga förkunskaper inom yrkesämnen, om de inte gått en specifik yrkesutbildning på gymnasiet. Om YH ska fortsätta utvecklas positivt behövs åtgärder för att förstärka möjligheten att skaffa sig gymnasial yrkesutbildning inom vuxenutbildningen, och att man använder validering mer frekvent, för att synliggöra likvärdig kompetens.

Branschorganisationer och arbetsmarknadens parter lyfter fram YH:s möjligheter och verkar för expansion och olika förbättringar. I valrörelsen har nästan alla partier tagit fram förslag om volymökningar av YH, men även olika förändringar av regelverket. YH verkar av de allra flesta anses som en mycket angelägen utbildningsform. Myndigheten för yrkeshögskolan fortsätter gärna att utveckla YH tillsammans med arbetslivet, utbildningsanordnare och studerande.

Thomas Persson, generaldirektör Myndigheten för yrkeshögskolan

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev