Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag14.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kompetensförsörjning

Yrkeshögskolan har inte obegränsat med pengar

Yrkeshögskolan är en mycket uppskattad och efterfrågad utbildningsform. Men utbildningen ska bygga vidare på gymnasiet, och hur många utbildningar Myndigheten för yrkeshögskolan kan ge tillstånd till styrs av hur mycket resurser som vi har fått att fördela, inte av hur många som vill anordna sådana utbildningar, replikerar Jill Thenander.

Publicerad: 18 februari 2014, 12:08

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

YrkesutbildningItArbetsmarknadHögskolanKompetensutveckling

REPLIK. Yrkeshögskolan är en mycket uppskattad utbildningsform, både hos de studerande och hos arbetslivet, men även bland utförarna – de så viktiga utbildningsanordnarna. Claes Magnusson från Sveriges Yrkehögskola är en av 235 olika anordnare som i dag bedriver yrkeshögskoleutbildning. Han kritiserar i sin artikel i Dagens Samhälle 14 februari myndigheten för att feltolka lagen och inte lyssna på näringslivets behov. Vi vill nyansera bilden.

De ansökningar som skickats in från Sveriges Yrkeshögskola har alla fått individuella och därmed olika avslagsskäl. Det hålls inte riktigt isär i debattartikeln och det blir därför svårt att bemöta specifikt. Men på ett generellt plan kan vi säga att till denna ansökningsomgång kom 1 185 ansökningar. Det är nytt rekord. Av dem hade myndigheten medel att bevilja 31 procent. Det innebar att det stora flertalet av ansökningarna avslogs. Vår bedömning är att om vi hade haft obegränsade resurser, så skulle vi kunnat bevilja betydligt fler av ansökningarna.

Yrkeshögskolan är en eftergymnasial utbildningsform som ska bygga vidare på gymnasiet. Av den anledningen är det relevant för många utbildningar att ställa krav på gymnasieämnen som en del i behörighetskraven. Det kan även vara väsentligt att förkunskapskrav i form av yrkeserfarenhet ställs då det är de studerandes förkunskaper tillsammans med en utbildnings innehåll som sammantaget säkerställer att de studerande har den kompetens som arbetslivet efterfrågar efter genomförd utbildning.

Artikelförfattaren håller inte med om myndighetens bedömningar. Claes Magnusson har egna kontakter med branschföreträdare som säger någonting annat. Sålunda råder det olika uppfattningar. Det är emellertid Myndigheten för yrkeshögskolan som har ansvaret att fatta beslut. För att underlätta för utbildningsanordnarna i ansökningsarbetet har myndigheten gjort ett antal ställningstaganden, bland annat just om förkunskapskrav. Den informationen var känd på förhand. Bland annat beskrev myndigheten vilka relevanta teoretiska och praktiska förkunskaper i matematik respektive programmering som vi bedömde krävdes i de fall som man ansökte om utbildingar inom olika programmeringsspråk. Detta för att säkerställa att utbildningen bygger vidare på gymnasieskolan och att de studerande kan tillgodogöra sig en kvalificerad eftergymnasial utbildning. Slutmålet med hela yrkeshögskolan är ju att försörja arbetlivet med kvalificerad kompetens.

Claes Magnusson skriver att myndigheten på grund av vår felaktiga tolkning av lagen därmed berövar tusentals studenter möjligheter och att det i sig är ”oförsvarbart”. Det är tuffa ord. Det kan vara bra att veta att det inte enbart är Sveriges Yrkeshögskola som bedriver YH-utbildningar inom Data/IT-området. I år var Data/IT ett av tre prioriterade områden i ansökningsomgången - just eftersom efterfrågan på kompetens inom området är stor. Totalt sett beviljades 57 av 152 utbildningar, 3 422 nya utbildningsplatser, med olika inriktning inom området Data/IT i denna ansökningsomgång. Dessa ska läggas till de 4 549 platser som beviljats av myndigheten sedan tidigare och nu är i full gång, eller på väg att starta.

När en sådan stor andel som nästan 70 procent av alla ansökningar avslås har myndigheten förståelse för att enskilda utbildningsanordnare känner besvikelse och att den besvikelsen tar sig olika uttryck. Men att utifrån det säga att myndigheten genom sitt arbete ”bromsar utvecklingen” är starkt. Inte minst utifrån alla de YH-utbildningar som bedriver högkvalitativa utbildningar, där de studerande direkt efter examen går vidare ut i jobb och därmed är med och säkerställer Sveriges kompetensförsörjning. Vi hoppas dock att Claes Magnusson har förståelse för myndighetens ställningstagande och fortsätter att känna engagemang för yrkeshögskolan.

Jill Thenander, chef för utbildningsavdelningen Myndigheten för yrkeshögskolan

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev