Kompetensförsörjning
”Sluta säg att unga är lata - kom med lösningar”
I veckan skrev Sakine Madon i krönikan Nu behövs en vuxenvärld som inte jamsar med att många ungdomar är alldeles för passiva och lata. Det är ingen ny debatt, snarare är den ständigt återkommande. Men bilden som målas upp är missvisande och dessutom saknar debattörerna ofta lösningar.
Publicerad: 15 juni 2015, 08:13
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Nej, unga är inte för lata för att ta ett jobb, svarar Sveriges Elevkårer. Foto: Colourbox
REPLIK. Sakine skriver i sin krönika att ungdomar uteblir från möten på Arbetsförmedlingen för att jobbet som erbjuds inte är ”deras grej”.
Vi lever i dag i ett samhälle där valmöjligheterna florerar och ens intressen styr besluten.
Ungdomar som söker till gymnasiet har inte bara 18 nationella program, med olika inriktningar, att välja mellan utan även möjligheten att välja skola. (Det ska poängteras att alla inte har likvärdiga valmöjligheter i praktiken – men vi kan konstatera att de generellt sett är väldigt många).
När Sveriges Elevkårer och Lärarnas Riksförbund 2013 undersökte vad som styr gymnasievalet så medger eleverna att de i en högre utsträckning styrs av just intresse än möjligheten att få jobb.
Jag tycker i grunden att detta är väldigt positivt, eftersom det gör så att vi kan ha en engagerad och motiverad arbetskraft i detta land. Detta påverkar givetvis inställningen till det kommande arbetslivet och den matchar inte alltid de förväntningar som samhället har på den blivande arbetskraften.
Ett problem är att den svenska gymnasieskolan inte förbereder elever tillräckligt väl inför kommande arbetsliv och högre studier. Sex av tio elever har under sin gymnasietid inte fått träffa en potentiell arbetsgivare utöver eventuell praktik. Samtidigt lär inte gymnasieskolan ut om arbetsrättsliga villkor eller den svenska partsmodellen. Dessutom får inte eleverna tillgång till den studie- och yrkesvägledning de har rätt till.
Mot den bakgrunden är det inte så konstigt att vissa ungdomar känner osäkerhet över att ta steget in på arbetsmarknaden efter sina gymnasiestudier.
Givetvis ska den svenska arbetsmarknaden präglas av en hög arbetsmoral och anpassningsförmåga. Men vårt samhälle har förändrats. I dag styr intresse och drömmar i mångt och mycket valen vi gör. I stället för att vifta med ”ungdomar är lata”-argumentet och lösningen att ”föräldrar och skola måste uppfostra bättre” så behöver vi titta på vilka lösningar som samhället kan erbjuda.
Sveriges Elevkårer efterfrågar en kraftigt ökad närvaro av arbetsmarknaden i gymnasieskolan. Kopplat till detta behöver studie- och yrkesvägledningen regleras hårdare så att elever faktiskt har tillgång till den vägledning de är berättigade till.
Med en sådan integrering och utveckling kan elevernas förberedande studietid stämma bättre överens med de förväntningar som ställs på dem.
Emil Gustavsson, ordförande Sveriges Elevkårer
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.