Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag14.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kompetensförsörjning

Satsa på att utbilda männen när jobben slås ut

Globalisering och digitalisering riskerar att slå ut mängder av jobb. Utlandsfödda, män och landsbygden drabbas värst. En ny OECD-rapport avslöjar alarmerande brister i Sveriges omställningsförmåga på arbetsmarknaden. För att minska kunskapsgapen krävs en strategi i flera delar. För det första måste utbildningsinvesteringarna öka i branscher där män arbetar.

Publicerad: 8 juni 2015, 13:56

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Det är anmärkningsvärt att notera hur män missgynnas när det gäller kompetensutveckling i arbetslivet.

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

ArbetsmarknadItHögskolanYrkesutbildning

OECD konstaterar att Sveriges arbetsmarknads- och utbildningspolitik har stora effektivitetsbrister. Ökad globalisering och digitalisering ökar samtidigt behovet av fungerande utbildningsinsatser. Den nödvändiga omställningen fördröjs dock av utbildningssystemets brister.

Industriarbetare tillhör dem vars jobb riskerar att försvinna när globalisering och digitalisering ökar. Då är det anmärkningsvärt att notera hur män strukturellt missgynnas när det gäller kompetensutveckling i arbetslivet.

Könsskillnaderna mellan kvinnor och män har aldrig varit större vad gäller andelen av befolkningen som deltar i en utbildning (personalutbildning, KOMVUX och arbetsmarknadsutbildning). Hela 36 procent av kvinnorna och bara 22,1 procent av männen mellan 25 och 64 år har deltagit i en utbildning. År 2005 var skillnaden 10 procentenheter mellan könen, vilket vidgats till 15,7 procentenheter år 2014 – hela perioden till kvinnornas fördel.

Skillnaderna mellan kvinnors och mäns tillgång på arbetsmarknadsutbildningar är dock liten. I stället beror könsgapet på skillnader i arbetslivet - män får betydligt mindre personalutbildning än kvinnor.

Situationen kan också illustreras genom tillgången till utbildning bland olika yrkesgrupper. Bland chefer och specialister har 35,4 procent genomgått en utbildning, medan bara 15 procent av maskinoperatörerna och industriarbetarna har gjort det samma.

Sveriges andra kunskapsklyfta är att urbana hipsters drar ifrån landsbygden. Under lång tid har andelen som utbildar sig i vuxen ålder varit lika över landet. Men sedan finanskrisen har en kraftig förändring skett där kunskapsinvesteringarna faller i glesbygd.

Detta är oroande för exempelvis de delar av svensk industri som ligger lokaliserad i orter som Skövde, Köping eller Ludvika.

Den tredje kunskapsklyftan är skillnaden mellan inrikes- och utlandsfödda, vilken växer i skuggan av den högsta invandringen till Sverige sedan andra världskriget.

Särskilt oroande är situationen för de 227 000 utlandsfödda som saknar arbete och högst har förgymnasial utbildning. Även med den mest flexibla arbetsmarknaden i världen krävs kunskapsinvesteringar för att göra dem anställningsbara.

Anmärkningsvärt nog har dock antalet platser på Grundvux minskat när behoven har ökat.

För att minska kunskapsgapen krävs en strategi i flera delar. För det första måste utbildningsinvesteringarna öka i branscher där män arbetar. Men utbildningarna kan behöva förändras från att hantera dagens maskiner till morgondagens utmaningar.

Ett sätt att underlätta för företagen att investera i medarbetarna är att börja betrakta utbildningsköp som en investering. Då skulle dessa investeringar också kunna dras av, vilket inte är möjligt i dag.

För det andra måste vuxenutbildningen levereras mer effektivt, vilket tjänsteföretagen kan bidra med. Men konkurrensutsättningen av SFI har avstannat de senaste åren, trots att vinsterna är stora för både elever och kommun.

Företaget Academedia lyckades exempelvis höja andelen som slutför SFI från 61 till 81 procent när verksamheten och befintlig personal övertogs i en kommun. Samtidigt sparade företaget sex miljoner åt kommunen.

Regeringen behöver ta ansvar, men ägnar sig enbart åt marginella ökningar av antalet platser i befintliga utbildningssystem. I stället krävs ett nytänkande, exempelvis genom specialutbildning och skolplikt för kortutbildade, kombinerat med fri tillgång till Komvux.

I högskole- och arbetsmarknadspolitiken finns sannolikt medel som bättre investeras i yrkesutbildningar med säker väg till arbete. På så vis kan omställningsförmågan till en digitaliserad arbetsmarknad stärkas och Sveriges konkurrenskraft förbättras.

Li Jansson, branschansvarig, Almega Utbildningsföretagen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev