Kompetensförsörjning
Så ska Västernorrland hitta kompetens till 10 000 nya jobb
Publicerad: 3 juli 2023, 04:00
Gunnel Åhlund Näslund, kompetensstrateg i Sundsvalls kommun, och Kerstin Nordensson, vuxenutbildningschef i Sundsvalls kommun, jobbar nu hårt för att hitta kompetens till 10 000 nya jobb.
Foto: Samuel Åsgård
Glädjen över en ny batterifabrik i Västernorrland förbyttes snabbt i ett intensivt arbete med att hitta folk som kan bemanna den och de tusentals andra jobb som skapas. Runt 80 procent ska vara gymnasialt utbildade. Nu peppar Sundsvall femteklassare på en framtid i industrin.
Boomen av etableringar inom batteriindustrin har plötsligt gjort den gymnasiala vuxenutbildningen stekhet. Senast i raden av investeringar är kinesiska PTL som ska bygga en fabrik i Timrå som beräknas vara igång senast 2026. Fabriken blir underleverantör till Northvolts batterifabriker i bland annat Skellefteå. Själva fabriken kommer att ha 1 900 anställda men antalet nya jobb beräknas bli mångdubbelt fler.
– Om man ser till underleverantörer och den inflyttning som kommer att ske så tror vi på 10 000 jobb i regionen. I Sundsvall, Timrå, Härnösand och de kommuner man kan pendla från, säger Kerstin Nordensson, vuxenutbildningschef, Sundsvalls kommun.
LÄS MER: Jubel över ny batterifabrik i Västernorrland
Ett intensivt arbete har nu dragit igång för att förbereda för detta.
– Vi har jobbat teamvis i kommunen över förvaltningsgränser och bolagsgränser för att titta på vilka behov vi måste möta. Vad måste vi som kommun och organisation göra för att klara det här? Det blir en väldigt kraftig befolkningsökning på kort tid, säger Gunnel Åhlund Näslund, kompetensstrateg i Sundsvalls kommun.
Tillsammans med kommunerna i Västernorrland har man också startat ett branschråd med representanter från arbetsgivare, gymnasieskolor, yrkesutbildning, vuxenutbildning och högskola.
Att runt 80 procent av den personal som behövs är sådana med utbildning på gymnasienivå skapar nya utmaningar för vuxenutbildningen.
– Sverige har ett för svagt söktryck på yrkesutbildningar. Det handlar om att påverka bilden av yrkesutbildningar och bilden av yrkena som man utbildar sig till så att vi får attraktionskraft. Det måste vi göra tillsammans med arbetsgivarna, säger Gunnel Åhlund Näslund.
Sundsvall ser detta som ett långsiktigt arbete. Då gäller det att börja tidigt och plantera drömmen om att jobba på batterifabrik.
– Vi arbetar intensivt med att inom barn- och utbildningsförvaltningen jobba mot barn från årskurs fem. Både föräldrar, elever och samhället behöver förstå att det finns en massa yrken här. Det handlar inte om att jobba i en smutsig industri i dag utan det är en högteknologisk ren verksamhet som man jobbar i, säger Kerstin Nordensson.
LÄS MER: Stor brist på arbetskraft i norr – nyindustrialiseringen i fara
Under Almedalsveckan samlade Vuxenutbildning i samverkan representanter från Sundsvall, Skellefteå och Göteborg för att diskutera hur de ska hitta arbetskraft till sina nya industrier.
Under seminariet i Visby fick Sundsvall goda råd från Skellefteå som har fått tänka om flera gånger i arbetet med att hitta kompetens till Northvolts fabrik. Från början talades det om att det skulle behövas omkring 3 000 civilingenjörer. När det i stället visade sig att den stora majoriteten av de anställda skulle vara yrkesutbildade på gymnasienivå fick kommunen i stället dra igång ett antal specialanpassade vuxenutbildningar. Men att veta vad dessa skulle innehålla för att passa fabrikens behov var inte lätt.
– Du måste ha ett nära samarbete med företaget. Men du kan inte prata med hr-människor för de har inte en susning om vad som behövs. Du måste ner på golvet och prata med dem som jobbar där, de vet vilken kompetens som behövs, sa Simon Dahlgren, verksamhetschef för vuxenutbildningen i Skellefteå, på seminariet.
I Skellefteå har batteriboomen lett till att universitetsutbildade nu går yrkesutbildningar för att få rätt kompetens.
– De får komplettera med gymnasiala kurser för att de inte är vana att jobba praktiskt, berättade Simon Dahlgren.
En flaskhals för vuxenutbildningarna är arbetsplatsförlagt lärande (APL) som enligt dagens regler ska utgöra 15 procent av en yrkesutbildning på gymnasienivå. Alla deltagare i panelen efterlyste flexiblare regler så att utbildningarna kan anpassas efter kunskapsnivån och erfarenheten hos deltagarna.
I Västernorrland sätter man hoppet till att många av de befintliga industrierna ska vilja vara med och utbilda dem som ska jobba på den nya fabriken och de andra arbetsplatser som växer fram kring den.
– Jag tror nog att man har förstått att det här kommer att påverka även den befintliga arbetsmarknaden. Att det kommer att ske förflyttningar så att man måste vara med och utbilda, säger Kerstin Nordensson.
Sundsvall påpekar att den nya arbetskraften också kommer att vara till nytta för de företag som redan finns i regionen.
– Vi är jättenoga med att dimensionera för att klara befintliga arbetsgivare också som antingen behöver ersättningsrekrytera eller ser en tillväxtchans och behöver rekrytera för att kunna öka produktionen, säger Gunnel Åhlund Näslund.