Låt också golf och skidor minska hälsoklyftan

Många i Sverige lever i dag ett mycket aktivt liv med idrott och rörelse. Det märker inte minst båda våra idrottsförbund, som tillsammans samlar närmare 1,5 miljoner människor. Varje dag deltar människor i någon av alla de verksamheter som våra klubbar erbjuder. Det som förenar golfen och Korpen är att vi båda aktivt arbetar med idrottande genom hela livet.

Samtidigt kan vi se en stor grupp passiva människor som inte alls har en aktiv fritid. Under den senaste tioårsperioden har vi inte sett någon minskning av andelen personer med en stillasittande fritid och andelen personer med fetma (BMI överstigande 30) har ökat bland kvinnor och män. Vi har heller inte kunnat se någon ökning i utövande av friluftsliv utan den är relativt konstant över tid.

De grupper som främst har en låg andel friluftsliv är yngre och utrikesfödda.

Passivitet ökar risken för drabbas av hälsosjukdomar som är en tragedi för den enskilde och en stor samhällsekonomisk förlust. Att det är de unga, utrikesfödda, lågutbildade som fortsätter vara passiva och därmed får ökad risk för ohälsa är det som kallas hälsoklyftan.

Svenska Golfförbundet och Korpen är övertygande om att det går att sluta denna hälsoklyfta. Ett första mål skulle vara att få 100 000 i dag passiva människor att bli aktiva. Korpen har majoriteten medlemmar i gruppen 35-50 år. Det senaste dryga decenniet har Korpen dock ökat medlemsbasen särskilt mot en målgrupp, de äldre ungdomarna. Under åren för riktade satsningarna med Handslaget och Idrottslyftet har Korpen ökat sitt medlemsantal hos målgruppen 16-25 år. Från 1 500 medlemmar 2002 till närmare 50 000 i dag.

Golfare lever både längre och ett friskare liv. En rapport från HUI som presenterades förra året visar att golfare får närmare tre år extra av full hälsa. Samhällsekonomiska värdet av golfens hälsoeffekter uppgår till närmare 400 miljarder kronor och om vi kunde få 100 000 fysiskt inaktiva människor i åldern 40-60 år att börja spela golf eller bli aktiv i någon av Korpens många klubbar så skulle den samhällsekonomiska nyttan uppgå till närmare 90 miljarder kronor.

Det finns med andra ord miljarder skäl för politikerna att ta frågan om hälsoklyftan på allvar.

Nya ekonomiska styrmedel för att skapa ett livslångt idrottande behöver arbetas fram. Bland annat bör LOK-stödets (statligt lokalt aktivitetsstöd) betydelse för att beräkna andra stöd till idrotten minska och ett särskilt idrottslyft för äldre skapas. Även friskvårdsavdraget måste förändras då det i dag diskriminerar väldigt många människor.

I praktiken exkluderas hälften av befolkningen då inte pensionärer, arbetslösa, studenter och egenföretagare berörs. Stora idrotter som golf, ridning och utförsåkning är dessutom exkluderade. Stora idrotter som får fler att bli fysiskt aktiva.

För att lyckas måste politiken och idrotten förändra och förnya regelverket för att uppmuntra även medelålders och äldre att bli fysiskt aktiva.

Vi är redo att anta utmaningen om idrott hela livet! Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström (S) kan ge oss chansen när han deltar i det seminarium kring hälsofrågor som Korpen, Golfförbundet och Riksidrottsförbundet arrangerar i Almedalen den 6 juli.

Gunnar Håkansson, generalsekreterare Svenska Golfförbundet

Eva Bjernudd, generalsekreterare för Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet