Kompetensförsörjning
Lämna inte yrkeslärarna och deras elever i sticket
Om det arbetsplatsförlagda lärandet för eleverna inte fungerar förlorar yrkesutbildningen en del av sitt värde. Därför är det bekymmersamt att vår undersökning visar att många yrkeslärarna i stor utsträckning saknar förutsättningar att utföra sitt uppdrag vad det gäller den delen av utbildningen.
Publicerad: 2 december 2016, 04:45
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Det råder brist på kompetenta och utbildade handledare ute på arbetsplatserna, skriver LR:s ordförande.
Det råder en skriande brist på yrkesutbildad arbetskraft ute på den svenska arbetsmarknaden. Att hitta rätt person med rätt kompetens har blivit svårt för många företag. Samtidigt fortsätter den oroväckande trenden med minskat söktryck till gymnasieskolans yrkesprogram bland våra ungdomar.
Av de elever som påbörjar utbildningen avbryter dessutom alltför många sina studier vilket drabbar såväl eleverna själva som hela samhället. Det är också bekymmersamt att en del yrkesutbildningar inte håller en sådan kvalitet att eleverna, trots examen, blir direkt anställningsbara. För Sveriges konkurrenskraft och tillväxt är det en förutsättning att kompetensförsörjningen fungerar på bästa möjliga sätt. Detta kan ske enbart om yrkesutbildningarna är attraktiva och håller hög kvalitet.
Elevernas arbetsplatsförlagda lärande, APL, är av stor betydelse för många av våra ungdomar under gymnasietiden. Kanske är den till och med den mest betydelsefulla delen av tiden. En väl fungerande praktik stärker elevernas yrkesidentitet och praktiska yrkeskunnande. Den visar hur arbetslivet fungerar och öppnar dörrar till framtida anställningar. Den kan även inspirera elever att skapa egna möjligheter i företagande.
Om det arbetsplatsförlagda lärandet inte fungerar förlorar yrkesutbildningen en del av sitt värde. Därför är det bekymmersamt att vår undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan visar att:
Alla elever får inte den praktik som de har rätt till, det vill säga minst 15 veckor under sin utbildning. Drygt var tionde lärare arbetar på en gymnasieskola som inte kan leva upp till kravet om en praktiktid på minst 15 veckor.
Lärarna saknar i stor utsträckning förutsättningar för sitt uppdrag vad gäller att arbeta med den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Över hälften av lärarna uppger att de inte får den tid som krävs för att planera elevernas praktik. Nästan 70 procent uppger också att de inte får tillräcklig tid för att besöka och följa upp eleven under dennes tid på arbetsplatsen samt samtala med eleven och handledaren.
Det råder brist på kompetenta och utbildade handledare ute på arbetsplatserna. Varannan av de tillfrågade lärarna bedömer att handledarna på arbetsplatserna inte är tillräckligt förberedda och har den kompetens som krävs för att ta emot och handleda elever.
Därför ser vi det nödvändigt att branscherna tillsammans med gymnasieskolans huvudmän och rektorer nu behöver ta ett samlat grepp om APL-verksamheten. Branscherna måste i större omfattning ta och få ansvar och engagera sig i de lokala programrådens arbete, ordna platser, se till att företagen visar större intresse av att ta emot praktikanter och garantera tillgången till utbildade handledare.
För att varje elev ska få en praktik med god kvalitet är det också helt avgörande att lärarna ges rätt och rimliga förutsättningar att arbeta med allt som är kopplat till elevernas praktik. Dessa arbetsuppgifter, som ofta är väldigt omfattande, behöver nu synliggöras och ingå i tjänstefördelningen precis som alla andra arbetsuppgifter.
Det är bara om lärarna får tid för sitt uppdrag och om branscherna engagerar sig som vi kan ta ett steg närmare det självklara målet om alla elevers rätt till en yrkesutbildning av hög kvalitet.
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas riksförbund
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.