Krigsförberedelser kostar 14 miljarder

Om det blir krig på svensk mark kan räddningstjänsten bli tvungen att hantera ammunition som inte exploderat, släcka mängder av intensiva bränder, rädda människor ur raserade hus och sanera efter angrepp med kemiska stridsmedel eller kärnvapen. Det skriver Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i en ny rapport. 

Ska räddningstjänsten gå i land med det uppdraget behöver dagens personalstyrka på 16 000 hel- och deltidsanställda fördubblas, vilket ska ske med hjälp av civilplikt. 

Men först i slutet av år 2024 beräknas de första 1 000 civilpliktiga vara färdigutbildade. Och inte förrän om tio år kommer så många som 16 000 vara redo att rycka in i räddningstjänsten vid höjd beredskap eller krig.

– Det finns en uppenbar risk att det går för långsamt, säger Henrik Larsson, chef på MSB:s enhet för räddningstjänst vid stora olyckor.

Enligt MSB kommer planeringen för den stora satsningen att ta minst 18 månader. Därefter ska tusentals civilpliktiga och anställda utbildas och skyddsutrustning köpas in. Mobila drivmedelstankar, reservkraft och reservdelar ska införskaffas och materialdepåer byggas upp. Den totala kostnaden under tio år landar enligt MSB:s beräkningar på drygt 14 miljarder kronor. 

– Vi arbetar systematiskt för att öka förmågan. Men Ryssland har agerat helt oförutsägbart och vi har ingen aning om vad som händer om tre fyra år. Då har vi kommit en bit på väg, men är inte färdiga, säger Henrik Larsson.

Är du orolig för att Sverige angrips innan vi är redo?
– Nej, personligen tror jag att Ryssland har fullt upp nu. Men det kan ju bli ett stillestånd i Ukraina och därefter kanske Ryssland börjar röra på sig igen. Då hoppas jag att våra politiker inte har tappat intresset för civilt försvar och slutat göra de satsningar som behövs. 

MSB har redan genomfört pilotutbildningar i minröjning för kommunal räddningstjänst. 

– För att kunna utbilda i större skala behöver vi säkerställa att våra övningsfält fungerar. Vi måste också få fram kursplaner och utbildningsmaterial. I dag har vi bara ett fåtal personer som är utbildade i minröjning, för internationellt arbete, säger Henrik Larsson.

Ytterligare pilotutbildningar planeras, där räddningstjänstpersonal ska lära sig att söka efter personer i rasmassor och upptäcka joniserande strålning, som uppstår om kärnvapen används. 

Henrik Larsson tvivlar på att det förberedelsearbete som nu stundar går att skynda på. 

– Vi behöver några år för att få i gång systemet. Göra kursplaner, upphandla utrustning och få den levererad. Men när vi väl börjar utbilda och mönstra civilpliktiga tror jag det går att gasa på. Då är det mer en fråga om pengar. 

Han varnar dock för att det kan uppstå flaskhalsar. Kommer den kommunala räddningstjänsten att kunna rekrytera rätt kompetens när även Försvarsmakten och Polismyndigheten nyanställer? Och går det att få tag i allt nödvändigt material?

– Det vi behöver, som skyddsutrustning, hjälmar och filtermasker, är sådant som många vill ha, i länder över hela världen. 

LÄS MER: MSB: I krig krävs 16 000 fler i räddningstjänsten 

LÄS MER: Var tredje räddningstjänst underbemannad – ”Vissa stationer kan inte ge skydd”