Inga fler feriejobb i privat verksamhet

Om kommuner finansierar ungdomars feriejobb utanför den egna verksamheten kan det strida mot kommunallagen då det kan innebära gynnande av en enskild näringsidkare. Det har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) varnat för under flera år. Ändå ökade andelen kommuner som erbjuder feriejobb i föreningar eller näringslivet med 7 procent 2018, visar en rapport från SKL. Den bygger på enkätsvar från 92 procent av landets kommuner.

År 2016 skickade SKL och arbetsgivarförbundet Pacta ut ett cirkulär som visat sig få stor betydelse i frågan. Där lyfte de fram konkurrensskäl som avgörande. SKL:s senaste rapport visar att en majoritet av kommunerna som samarbetar med näringslivet om feriejobb står för feriearbetarnas löner.

Leif Klingensjö, sektionschef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL, förklarar:

– Det kan bli felaktig konkurrens om man driver en verksamhet med feriejobb som bekostas av kommunala pengar och konkurrenten bredvid driver en verksamhet med lön.

Sedan 2016 har flera kommuner slutat att erbjuda feriejobb i näringslivet, med SKL:s bedömning och kommunallagen som grund.

Linköpings kommun fattade det beslutet inför årets ansökningar. Det har inneburit att de kan erbjuda mindre än hälften så många feriejobb som de kunde i fjol.

– Det här är en juridisk fråga. Det är inget positivt alls, för det blir färre feriejobb. Å andra sidan kan vi inte gå emot kommunallagen och SKL:s riktlinjer, när våra jurister hänvisar till dem, säger Åsa Wennergren (L), kommunalråd och ordförande i bildningsnämnden.

– Men det viktigaste i det här är arbetsgivaransvaret. Vi kan inte placera minderåriga i verksamheter där vi inte har uppsikt eller råder över arbetsmiljön.

Leif Klingensjö på SKL påpekar att feriearbete för en del ungdomar är en sorts rehabilitering. I de fallen skulle möjligen ett samarbete med näringslivet vara möjligt, säger han.

– Om kommunen står för lönen får det gälla personer som inte är hundraprocentigt presterande, utan det sker utifrån den enskildes behov. Det finns ungdomar som behöver lära sig reglerna i arbetslivet. Då får man ta en diskussion både med näringslivet och de lokala facken, så att man har ordning på sig, säger han.

Sollentuna kommun har gjort en annan bedömning än Linköping, och även hittat en annan modell där de inte har arbetsmiljöansvaret. Kommunen erbjuder feriejobb i egen verksamhet, men har också ett bidrag på halva lönekostnaden som företag och föreningar som anställer feriearbetare kan ansöka om.

– Det är någonting vi har gjort ganska länge och flera kommuner tittar på vårt upplägg, så det är vi lite stolta över, säger Henrik Thureson (L), ordförande i kompetens- och arbetsmarknadsnämnden.

Han bedömer att konstruktionen är förenlig med kommunallagen och att det inte handlar om gynnande av enskilda näringsidkare.

– Jag har inte hört något från företag här om att man skulle uppleva att det blir en snedvridning av konkurrensen. Vi annonserar och informerar varje år, säger Henrik Thureson.

Totalt handlar det om runt 700 feriejobb i Sollentuna, där kommunens egna är en mindre del. Något tak för hur många deltidsfinansierade jobb det kan bli finns inte.

– Nu när det är högkonjunktur väljer många företag att sköta sina sommarjobb själva. Vi har däremot en stor andel föreningar som ansöker, där tror jag det är lite mer attraktivt.

De senaste åren har regeringen skjutit till extra pengar till feriejobb. SKL har haft synpunkter på att bidraget kommit för sent, eftersom kommunerna redan hunnit planera vilka och hur många feriejobb de ska erbjuda. I år har inget sådant bidrag aviserats. Däremot har Finansdepartementet föreslagit att arbetsgivaravgifterna ska sänkas för feriearbete. SKL är i stort positiva till förslaget, men varken Åsa Wennergren i Linköping eller Henrik Thureson i Sollentuna tror det skulle påverka hur många feriejobb kommunen kan erbjuda i någon större utsträckning.

– Det påverkar väl så tillvida att fler ungdomar får sommarjobb, vilket är positivt. Men det är en helt annan anställningsform, säger Åsa Wennergren.

– Det viktiga är bra handledning och meningsfulla uppgifter, det är det som begränsar. När ungdomar kommer i kontakt med välfärden vill vi att de ska ha en positiv erfarenhet, inte att vi hittar på hundratals jobb som inte blir bra. Arbetsgivaravgiften är inte avgörande, säger Henrik Thureson.

Lotta Holmström