Höjda arbetsgivaravgifter snedvrider konkurrensen

Under valrörelsen var vi många som varnade för att en höjning av arbetsgivaravgifterna för personer under 25 skulle göra det svårare för ungdomar att få och behålla jobb. Trots detta vill regeringen avskaffa den avgiftssänkningen från den 1 augusti. Fullt ut innebär det en höjning på cirka 19 miljarder kronor.

Inom tjänstesektorn, som har förutsättningar att minska arbetslösheten, drabbas en rad branscher av avgiftshöjningen – däribland skola, vård och omsorg. Men också i bevaknings-, städ- och callcenterföretag jobbar tiotusentals unga. För många är dessa branscher ett viktigt första steg in på arbetsmarknaden. Genom att höja trösklarna för företag att anställa unga riskerar den redan höga ungdomsarbetslösheten att öka.

I vårbudgeten sägs, under Utgiftsområde 25 – Allmänna bidrag till kommuner: ”Till följd av att regeringen har valt att i propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslå och avisera att kommunsektorn kompenseras med anledning av förslaget att slopa nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga beräknas utgifterna under utgiftsområdet öka med 0,9 miljarder kronor 2015, 1,7 miljarder kronor 2016 och 0,5 miljarder kronor 2017, jämfört med föregående år.”

Det är alltså avsevärda summor som avsätts till kommunerna för att kompensera för den kostnadsökning som blir följden av avgiftshöjningen. Men inget sägs om den stora mängd företag som i dag bedriver exempelvis skol-, vård- och omsorgsverksamhet på entreprenad åt kommunerna och som ofta utför jobb i ”konkurrens” med kommunens egen verksamhet. Bland Vårdföretagarna och Almega Tjänsteförbundens medlemmar berörs 21 700 unga under 25 år i sådana verksamheter.

Ersättningarna till dessa företag läggs fast i avtal och kan inte höjas hur som helst. Kommunerna köper till exempel städtjänster till stor del utifrån pris. Det innebär att företagen får en mycket pressad ekonomi för att tillgodose kommunernas krav. En höjning av arbetsgivaravgifterna innebär en kostnadshöjning som det inte tagits höjd för i offerter som legat till grund för kontrakt. Resultatet blir stora konsekvenser för dessa företag.

Avtalen reglerar ofta också bemanningen, och det är heller inte möjligt eller önskvärt att minska personalstyrkan inom dessa branscher utan att kvaliteten blir lidande. Något som då går ut över medborgarna.

Rimligen borde kommunerna vara skyldiga att betala ut motsvarande kompensation till dessa företag, för att inte snedvrida konkurrensen. Ansvaret för detta vilar på regeringen, som alltså insett att höjningen av arbetsgivaravgifter för unga leder till stora merkostnader – men inte avsatt medel till att kompensera de många företag som drabbas.

Marie Silfverstolpe, näringspolitisk expert Almega

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Almega