Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kompetensförsörjning

Digitaliseringen kräver nya trygghetssystem

Det hjälper inte att gång på gång säga att digitaliseringen är ett hot mot jobben. Det är den bara om vi inte gör något. Om vi i stället anpassar lagar, regler och avtalsformer kommer minst lika många nya jobb kunna skapas som de som försvinner när digitaliseringen fortgår.

Publicerad: 22 mars 2016, 04:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Digitaliseringen är en möjlighet som skapar nya jobb - om vi reformerar de trygghetssystem som finns på arbetsmarknaden.


Ämnen i artikeln:

ArbetsmarknadItSocialförsäkringarSjukförsäkringSmåföretagande

Det är dags att Sverige lär sig utnyttja digitaliseringens möjligheter bättre. Hur kan den framtida arbetsmarknaden anpassas för en alltmer globaliserad och digitaliserad värld? Hur ska regelverken anpassas till en arbetsmarknad där fast anställning inte längre är norm? Sverige har klarat av tidigare strukturomvandlingar väl, inte minst för att arbetsmarknadens parter varit öppna för förändringar.

Parterna måste nu på nytt ta initiativet och tillsammans driva utvecklingen framåt.

Morgondagens samhälle kräver att människor är villiga att snabbt utveckla sin kompetens och ställa om till nya arbetsuppgifter, kanske många gånger under sitt arbetsliv. Företagen kommer lika snabbt att behöva ställa om till ny teknik och nya produktionsprocesser för att kunna mäta sig i den internationella konkurrensen.

Vi ser redan i dag ett större inslag av egenanställning, både som ett aktivt livsval och påtvingat av omständigheterna. Oavsett vilket är det fler som i dag arbetar i egna företag där man styr över sin tid men samtidigt är mer utelämnad att ta ansvar för sin egen trygghet.

Digitaliseringen betyder stora möjligheter; tråkiga rutinartade arbetsuppgifter kan automatiseras, offentliga tjänster kan bli effektivare, en världsmarknad öppnar sig för fler - och inte minst får vi en mer resurseffektiv och hållbar ekonomi. Men utmaningarna blir också stora.

Det som bekymrar oss mest är att arbetsmarknaden riskerar att polariseras än mer och att inkomstskillnaderna kommer att öka. Det är därför viktigt att arbetsmarknadens parter redan nu tar tag i dessa frågor och utvecklar den svenska modellen för att passa in i ett samhälle med många små aktörer där fast anställning inte längre behöver vara norm.

I dag kan egenföretagare bli medlemmar i fackförbundet Unionen och en politik för egenföretagare utvecklas inom Unionens eget område. Behovet finns eftersom de offentliga systemen inte är anpassade för egenföretagare. Vi kan redan nu peka på viktiga förändringar som måste till för att förbättra situationen för egenföretagare.

Det måste gå att få besked om vad som gäller för sjukförsäkringen redan innan man blir sjuk. Borde inte egenföretagare i aktiebolag, liksom alla andra, kunna basera ersättningen från trygghetssystemen på en beräknad inkomst, i stället för på tidigare taxerad inkomst? Det borde gå att kunna få ersättning vid sjukdom även inom nystartade aktiebolag. Det måste bli lättare för kombinatörer - personer som är både anställda och driver eget företag - att räkna in inkomsterna från korta anställningar i ersättningsunderlaget.

Detta är några av de lågt hängande frukter som kan bidra till att egenföretagare får en större trygghet. Inte minst är det viktigt för den som blir egenföretagare ofrivilligt som ett resultat av neddragningar eller nedläggningar i digitaliseringens spår.

Nyligen presenterade framtidsministerns analysgrupp ”Arbete i framtiden” reformförslag för ett livslångt lärande. Regeringen föreslås ta initiativ till en process med överläggningar med parterna över hela arbetsmarknaden. Det är hög tid att detta arbete sätts igång, men det är ännu viktigare att parterna själv påbörjar en sådan process.

Knäckfrågan är hur regelverk och trygghetssystem ska kunna fungera för den enskilde när fast anställning inte längre är norm?

Eva Uddén Sonnegård, expert, utredare

Lars Ilshammar, ordförande tankesmedjan Digital Utmaning, biträdande riksbibliotekarie Kungliga bibliotekeket

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev