”Dags att börja styra studie- och yrkesval?”

Är det så att många unga i dag enbart väljer ämnen och utbildningar utifrån eget intresse och i vilka ämnen man lättast kan få höga betygspoäng? Är det egna intresset överordnat möjligheten att få jobb och bli självförsörjande? Har samhällets behov av en viss kompetens lägre prioritet?

Svårigheten att få balans på arbetsmarknaden visar att det är dags att börja diskutera dessa frågor. Om vi ska klara framtidens välfärd – vård, skola, omsorg – kan det vara nödvändigt med tydligare styrning av studieval och yrkesutbildningar, baserat på analyser av inom vilka områden det finns och kommer att finnas arbetstillfällen. Detsamma gäller för övrigt även inom industrin och hantverksyrkena.

Landstinget håller vårdavdelningar stängda efter sommaren på grund av sjuksköterskebristen. En representant för Arbetsförmedlingen uttryckte nyligen i media att ”hundra stylister borde vara undersköterskor”.

Inom den sociala sektorn ökar svårigheten att hitta kompetent personal, såväl inom socialtjänsten som inom omsorgen. Biståndshandläggare och socialsekreterare är på god väg att bli nya bristyrken, vilket en del kommuner redan känner av. Det är svårt att rekrytera personal som kan utreda när barn misstänks fara illa. Orutinerade studenter får rycka in som semestervikarier i brist på erfarna biståndshandläggare inom äldreomsorgen.

Många skolor har svårt att rekrytera skolledare och behöriga lärare, särskilt inom ämnen som tyska och franska. Å andra sidan är det inte så många elever som vill lära sig moderna språk, trots att näringslivets behov av personer med språkkompetens utöver engelska är mycket stort.

Det kan finnas ett samband.

Antalet studieplatser på olika lärosäten skulle därför behöva styras mer än vad som gjorts på flera decennier. Det är exempelvis knappast rimligt att fortsätta utbilda tusentals journalister, samtidigt som många medier har kris och säger upp stora mängder just journalister. Behöver Sveriges skolor verkligen så många idrottslärare som lärarhögskolorna utbildar, medan det råder akut brist på språklärare?

Med ett visst mått av styrning och ledning borde det kunna gå att kombinera utbildningsplatser med behovet i samhället. Vi människor sammantaget är utrustade med så många olika egenskaper och förutsättningar, att det borde räcka till för att försörja hela samhällskroppen med alla upptänkliga och nödvändiga kompetenser. Dessutom är våra personliga intresseinriktningar tillräckligt varierade för att var och en ändå borde kunna hitta ett yrke där man får utlopp för både intresse och naturlig fallenhet.

Men först kanske det är dags att polera upp John F Kennedys devis:“Don’t ask what your country can do for you, but what you can do for your country.”

Gudrun Brunegård, oppositionsråd (KD) i Landstinget i Kalmar län