Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kompetensförsörjning

Arbetslösa får extra stöd och hjälp

Det föreligger ett missförstånd om vad Arbetsförmedlingens Progressprojekt går ut på. Det är en del av utvecklingsverksamheten som ger en grupp arbetslösa lite extra stöd och hjälp, och inte forskning som skulle kräva etikprövning.

Publicerad: 22 juni 2015, 08:57

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ArbetsförmedlingenForskningspolitikArbetslöshet

REPLIK Lars Jerdén och Ingemar Engström har i sin artikel ”Oacceptabelt att mörka forskning på arbetslösa” fel och jag tror att det till viss del beror på att de har missförstått vad progressprojektet går ut på.

Inom Arbetsförmedlingen pågår ett ständigt utvecklingsarbete för att vi ska kunna ge de arbetssökande en så bra service som möjligt så att deras tider i arbetslöshet inte blir onödigt långa.

Ett led i detta är projektet Progress, som innebär att vi tillför extra resurser till vissa kontor för att de ska kunna arbeta mer intensivt med sitt stöd till arbetslösa. Syftet är att se om olika typer av tätare möten tidigt i arbetslöshetsperioden har effekt, det vill säga om det hjälper arbetssökande att snabbare få ett jobb.  Samtidigt vill vi naturligtvis veta om dessa extra resurser är en effektiv användning av våra medel och då vill vi göra en utvärdering som bygger på vetenskaplig grund.

Progress är således inte ett experiment där nya eller märkliga metoder testas, utan ett experiment där våra vanliga arbetssätt används på ett mer strukturerat och intensivt sätt så att de går att utvärdera. En grupp får helt enkelt lite extra stöd och hjälp. Det handlar om ett extra möte i månaden med sin arbetsförmedlare, fysiskt eller digitalt, eller några extra gruppmöten.

Att vara inskriven på Arbetsförmedlingen och få del av det stöd som vi kan ge arbetslösa innebär rättigheter, men också skyldigheter. En sådan skyldighet är att vara aktiv i sitt arbetssökande och delta i de aktiviteter som förmedlaren, nästan alltid tillsammans med den arbetslöse, bedömer som lämpliga.  Till dessa hör de metoder som används inom Progress. Om en individ inte är aktiv i sitt arbetssökande till exempel genom att vägra delta i en aktivitet som bedöms som lämplig har förmedlingen en skyldighet att rapportera det till berörd arbetslöshetskassa.

Vår bedömning är att de insatser som ryms inom projektet, det vill säga tätare möten tidigt, är en lämplig insats för den här gruppen nyinskrivna på Arbetsförmedlingen. Men arbetsförmedlaren gör också en individuell bedömning och kan plocka bort personer ur den grupp som får extra insatser om det finns individuella skäl till det. Vi upplever också att många arbetssökande vill ha tätare möten tidigt, samtidigt som detta är något som kräver mer resurser.  Vi behöver därför mer kunskap om vad som fungerar och vad som inte fungerar för att kunna prioritera resurserna inom vår verksamhet rätt.

Det är utifrån denna bakgrund som Arbetsförmedlingen har gjort en avvägning mellan den enskildes behov av information i relation till samhällsnyttan av utvärderingen.

Sammanfattningsvis menar vi att Progress är en del av Arbetsförmedlingens utvecklingsverksamhet och inte forskning som skulle kräva etikprövning. Vi behöver inte heller göra etikprövning för att använda våra egna data. Vi på Arbetsförmedlingen genomför löpande uppföljning och utvärdering av våra insatser där vi använder data från våra register. Detta har vi stöd för att göra i Arbetsförmedlingens personuppgiftslag som har vägt integritetsaspekterna mot verksamhetens intressen.

Mats Wadman, analysdirektör Arbetsförmedlingen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev