Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsvillkor

Vill vi ha livstidsstraff i arbetslivet?

Allt fler arbetsgivare begär att folk som söker jobb hos dem ska uppvisa utdrag ur kriminalregistret. Men om kraven på ett fläckfritt förflutet inte tillämpas med förnuft har vi i praktiken infört ett nytt livstidsstraff smygvägen på den svenska arbetsmarknaden.

Publicerad: 27 februari 2012, 06:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Under senare år har det blivit allt vanligare att arbetsgivare kräver att de anställda inte har något brottsligt förflutet alls, konstaterar Hans Kilsved och Samir Sabri.

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

ArbetsgivareArbetsmarknad

Vi vill inte möta pedofiler på dagis, våldtäktsmän som taxiförare eller mördare som läkare. Det är därför inte svårt att förstå när arbetsgivare kräver att arbetssökande ska uppvisa utdrag ur kriminalregistret. Ingen arbetsgivare vill väl hamna i en situation där bristande kontroll leder till att en återfallsförbrytare släppts in och ett allvarligt brott begås. De som drabbas utkräver ansvar och vill vara förvissade om att upprepning kan undvikas. Det finns ingen anledning att invända mot detta.

Men under senare år har det blivit allt vanligare att arbetsgivare kräver att de anställda inte har något brottsligt förflutet alls. Oavsett om det finns någon koppling mellan det begångna brottet och risken för återfall, används brottsligt förflutet numera ofta som en sorteringsgrund i rekryteringsprocessen. Den som avtjänat ett straff i fängelse har fått mycket svårare att återvända till arbetslivet. På så vis har det blivit svårare för de personer som vill bryta upp från kriminalitet att börja leva ett hederligt liv.

Det är få i Sverige som seriöst menar att kriminella ska ha livstidsstraff. Ändå blir just detta följden om man inte tillämpar kraven på fläckfritt förflutet med förnuft. Det finns förvisso ett legitimt skäl för arbetsgivaren att känna till om den arbetssökande har begått brott som har betydelse för verksamheten. Arbetsgivaren måste ha en rimlig chans att göra ett medvetet övervägande av personens förtjänster och belastningar. Men den arbetsgivare som inte är beredd att ta hänsyn till den frigivnes ansträngningar att bli en bättre människa, är inte bara hjärtlös – den agerar fördomsfullt och irrationellt.

Det borde vara en viktig facklig uppgift att förhindra diskriminering av personer med kriminell bakgrund. Även om det tar emot för många av oss måste det ändå sägas: Även dömda pedofiler, våldtäktsmän och mördare bör ha rätt att få en seriös prövning av sina möjligheter att göra en arbetsinsats på en lämplig arbetsplats.

Det kan givetvis invändas att den person som utfört kriminella handlingar själv ansvarar för sin situation och inte kan lasta andra. Samtidigt drabbas vi alla av brottslighetens konsekvenser. Brottsligheten orsakar samhället extremt höga kostnader. Vi har ett gemensamt ansvar för att minska återfallen. Arbete spelar en nyckelroll i rehabiliteringen.

Vi tror inte att det räcker med att begränsa det antal yrken där arbetsgivaren kan kräva utdrag ur kriminalregistret för de arbetssökande. Vi tror att en offensiv ärlighet från den arbetssökande kan skapa respekt. Det mest uppenbara skälet är att sanningen i längden kan vara svår att dölja; och att arbetsgivaren kan uppleva en lögn eller utebliven uppgift som ett svek som senare ger grund för uppsägning på ett eller annat sätt.

En offensiv hållning kan innebära att man redovisar hur man sedan domen föll har arbetat med att förändra sitt liv och sina handlingsmönster, hur man tränat sig i att hantera känsliga situationer och att man sedan systematiskt utvärderat sina nyvunna förmågor. En osäker arbetsgivare kan erbjudas insatser från en anställningsuppföljare; ett bollplank att ta till för både arbetsgivaren och den anställde, i situationer när det krävs praktisk problemlösning.

Om rehabiliteringsarbetet ändå slutar med att den tidigare dömde möter en stängd dörr hos arbetsgivaren så uteblir vinsten för samhället. Och den tidigare dömde får ett nytt hårt straff, som inte är tidsbestämt och inte kan överklagas.

Fotnot: Artikelförfattarna är verksamma i 2nd Chance – ett nystartat socialt företag som arbetar med rehabilitering av personer med kriminell bakgrund.

Hans Kilsved mfl, Ordförande 2nd Chance

Samir Sabri, Verksamhetschef 2nd Chance

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

ArbetsgivareArbetsmarknad

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev