fredag24 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsvillkor

Vi vill se fler kvinnliga brandmän

Inom räddningstjänsten finns alldeles för få brandmän som är kvinnor eller har utländsk bakgrund. Vi tror att god service på lika villkor bäst ges av brandmän som har olika bakgrund, kön och erfarenheter. Därför tar vi ett gemensamt initiativ för ökad jämställdhet och mångfald inom räddningstjänsten.

Publicerad: 27 maj 2011, 05:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Det finns för få kvinnor och personer med invandrarbakgrund inom räddningstjänsten, skriver företrädare för SKL och flera fackförbund. Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

RäddningstjänstenJämlikhetJämställdhet

I dag är nio av tio brandmän män med svensk bakgrund. Andelen kvinnor i operativ räddningstjänst är endast 3,5 procent. Om vi behåller nuvarande utvecklingstakt kommer det att dröja ungefär 70 år innan vi uppnår en jämn könsfördelning, vilket betyder minst 40 procent kvinnor enligt regeringens jämställdhetsmål. 70 år är alldeles för lång tid. I dag finns största andelen kvinnliga brandmän, 18,9 procent, i Torsby i Värmland, enligt SKL:s Öppna Jämförelser. I Jönköpings län har Mullsjö högst siffror med 9,5 procent.

Uppgifterna kring andelen brandmän med utländsk bakgrund är mer osäkra men vi vet att räddningstjänsten inte speglar sammansättningen i samhället vad gäller etnisk mångfald. Vi tror att förtroendet och legitimiteten ökar om medborgarna känner igen sig i räddningstjänsten.

Förutom att som tidigare hantera olyckor och bekämpa bränder jobbar räddningstjänsten i dag mer med brand- och olycksförebyggande arbete, vilket kräver medarbetare med bredare kompetens. Samtidigt har man problem att rekrytera brandmän till deltidstyrkorna, där brandmännen har en annan huvudarbetsgivare och träder i tjänst först när ett larm går. Om detta inte går att lösa finns en risk att räddningstjänsten inte kan ge tillräckligt bra service.

Av tradition förknippas brandmannayrket ofta med manlighet, vilket kan vara en bidragande orsak till att så få kvinnor (tio procent av alla sökande) söker sig till yrket. Dessutom är de fysiska kraven olika på varje räddningstjänst vilket kan bidra till en onödig bortsortering av kvinnor.

För att lösa problemen krävs samarbete. Vi måste attrahera fler unga tjejer och killar med varierad bakgrund, vi måste förändra bilden att brandmannayrket bara är för män och vi måste ta fram rekryteringskrav som är relevanta – och när det gäller de fysiska kraven bör dessa baseras på vetenskaplig grund. Det skulle öka förutsättningarna för räddningstjänsten att bli mer effektiv, mer kompetent och nå målen: färre ska omkomma, färre skadas och mindre egendom ska förstöras.

Vi parter är överens om inriktningen, nu ska vi gå från ord till handling. Vi har inrättat ett jämställdhetsråd där vi tillsammans ska ta fram konkreta metoder för förbättringsarbete, bistå med utbildning samt systematiskt analysera och erfarenhetsåterföra kunskap. Men för att lyckas med uppgiften krävs också att alla medarbetare och beslutsfattare inom svensk räddningstjänst bidrar med vilja, energi och kreativitet.

Anders Knape
ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting
Ingela Gardner Sundström
ordförande för Pacta
Annelie Nordström
ordförande för Kommunal
Ove Jansson
förbundsordförande för SKTF
Ulf Bengtsson
förbundsordförande för Sveriges ingenjörer
Anders Cederberg
ordförande för Brandmännens riksförbund
Annika Elias
ordförande för Ledarna

Anders Knape mfl, ordförande (M) för Sveriges Kommuner och Landsting

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev