Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag14.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Arbetsvillkor

Vi betalar ett högt pris för alkoholreklamen

Mängden reklam för alkohol slår rekord. Därför är det hög tid att öka tillsynen av alkoholreklamen och utreda om dagens regelverk på ett tillräckligt bra sätt värnar folkhälsan.

Publicerad: 2 februari 2015, 11:50

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Alkoholreklamen gör att vi börjar se alkoholen som vilken vara som helst.


Ämnen i artikeln:

AlkoholFolkhälsoarbete

Aldrig tidigare har vi i Sverige exponerats för mer alkoholreklam än vad vi gör i dag. Enligt Sifo:s reklammätningar för 2014 uppgick investeringarna i alkoholreklam till 1 376 miljoner kronor, vilket innebär att investeringarna i alkoholreklam mer än fördubblats på fem år.

Att alkoholreklamen fortsätter att öka år från år ligger i linje med en större trend i samhället där alkohol och alkoholkonsumtion alltmer normaliseras. En trend som bekräftas av statistik från SOM-institutet under 20 år som tydligt visar att vi numera dricker alkohol allt oftare. Tittar vi på alkoholkonsumtionen i Sverige så vände den uppåt under 2013, efter ett antal års nedgång och uppgick till 9,9 liter ren alkohol per invånare över 15 år.

I tidningar, tv-program, via alkoholreklam och på sociala medier sprids bilden av alkohol som något som är förknippat med njutning, avkoppling, semester eller firande. De negativa konsekvenserna av alkohol får i jämförelse lite uppmärksamhet.

Faran med normaliseringen av alkohol är att vi börjar se alkohol som vilken vara som helst och ”glömmer” bort de negativa konsekvenserna. Missbruksutredningen beräknade att alkoholen kostar samhället omkring 49 miljarder kronor varje år i form av sjukskrivning, bortfall i arbetstid, olyckor och vård av personer med alkoholproblem. Till detta kommer en rad svårmätta negativa sociala konsekvenser som alkoholen orsakar, exempelvis barn som far illa.

Världshälsoorganisationen (WHO) har tillkännagett att reglering eller förbud av alkoholreklam är en av tre åtgärder som har en signifikant effekt på folkhälsan, är kostnadseffektiv och genomförbar. Forskning har visat att unga är en särskilt utsatt grupp för alkoholreklam, där reklamen leder till att unga börjar dricka tidigare och att de dricker mer.

Frågan vi måste ställa oss är om vi är beredda att betala priset för att alkoholen tar allt större plats i samhället. Om svaret är nej måste vi börja ifrågasätta det rimliga i att alkoholreklamen ökar i den takt den gör.

Vi menar därför att det nu är hög tid att öka resurserna för tillsyn av alkoholreklam och utreda om dagens regelverk på ett tillfredsställande sätt värnar folkhälsan.

Fotnot: Sifo:s reklammätningar för 2014 inkluderar inte sponsring eller aktiviteter i sociala medier och endast ett urval av sajter på internet. Siffrorna som presenteras är bruttosiffror.

Sven Andréasson, professor i socialmedicin och beroendeläkare

Magnus Jägerskog, vd IQ

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

AlkoholFolkhälsoarbete

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev