Arbetsvillkor
V: Vissa värden går inte att nedprioritera
De senaste fyra åren har folkhälsa gått från att vara en fråga om strukturer till att bli en fråga om individers fria val i Västra Götalandsregionen. Under samma tid har mänskliga rättigheter gått från att vara en prioriterad fråga till att göra minsta möjliga. Fyra år av blågrön ledning, där även Miljöpartiet ingår, har satt sina spår, skriver företrädare för Vänsterpartiet.
Publicerad: 15 maj 2018, 03:15
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Folkhälsokommittén och Kommittén för Mänskliga Rättigheter har tidigare varit en stolthet i Västra Götalandsregionen. Otaliga studiebesök från andra delar av landet har inspirerats av regionen som låtit dessa viktiga, tvärgående perspektiv och kunskapsområden få ta plats i den politiska organisationen och i det politiska samtalet.
Nu ser vi i stället resultatet av fyra års blågrön misskötsel av frågorna, som har avlövats genom att allt färre tjänstepersoner jobbar inom området. Men den blågröna ledningen vill inte ta ansvar för nedskärningarna, utan gömmer sig bakom att det är en fråga för administrationen. Regionen har varit svensk och internationell föregångare i att utveckla folkhälsopolitiken i arbetet mot ökade klassklyftor. Detta arbete har under en svag borgerlig ledning blivit kraftigt nedtonat och nu ägnar man sig åt oförargliga frågor med individuella perspektiv, istället för att synliggöra och åtgärda de strukturella orsakerna till ohälsa.
Kommittén för Mänskliga Rättigheter har haft frågan om vård till papperslösa och asylsökande på sitt bord efter att vi i Vänsterpartiet väckt frågan genom en motion.
Kloka tjänstepersoner har föreslagit kommittén att fatta det självklara beslutet: motionen ska bifallas och papperslösa och asylsökande ska ha samma rätt till vård som till alla andra. Motionens förslag ligger i linje med de papperslösas och asylsökandes mänskliga rättigheter. Även den medicinska professionen, vårdens fackföreningar och de frivilligorganisationer som ger stöd till dessa grupper ställer sig bakom förslagen. Det finns dessutom några landsting som redan genomfört reformen, bland annat Västerbotten.
Vad säger då Kommittén för Mänskliga Rättigheter när de får frågan om Västra Götalandsregionen bör erbjuda vård till papperslösa och asylsökande? Kommittén säger absolut och enhälligt nej, med undantag för Vänsterpartiet. Alla andra partier, även Socialdemokraterna, i det politiska organ som specifikt ska se till de mänskliga rättigheterna, säger alltså nej till att ge vård till papperslösa och asylsökande. Ett fullständigt häpnadsväckande ställningstagande som sedan kommer att följas av att ledningen vill fullfölja sin inställning att försvaga de mänskliga rättigheternas ställning inom regionen.
Nu föreslås en ny politisk organisation för 2019 och framåt. Den nya kommunallagen omöjliggör att låta kommittéerna ha kvar den ställning de har idag; de är självständiga kommittéer med egen budget, men organisatoriskt underställda regionstyrelsen. Valet står mellan att ge dem en starkare ställning som självständiga nämnder eller att försvaga dem genom att ge dem en mer diffus och osjälvständig ställning som beredningar. Vi i Vänsterpartiet har föreslagit det första, men den borgerliga ledningen kommer att driva igenom det senare.
Den blågröna ledningen tar ännu ett spadtag i sin ambition att gräva ned, glömma och gömma perspektiven om folkhälsa och mänskliga rättigheter.
Elise Norberg Pilhem, ordförande (V) i representantskapet för Västra Götalandsregionen
Eva Olofsson, regionråd (V)
Jan Alexandersson, regionrådsersättare (V)
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.