måndag20 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsvillkor

Utvecklingsledighet är fel svar på rätt fråga

Förslaget om utvecklingsledighet är ett ärligt och ambitiöst försök att lösa en av de viktigaste framtidsfrågorna. Problemet är att förslaget grundar sig i en gammal syn på lärande, att göra halt mitt i arbetslivet för att utvecklas fungerar inte längre.

Publicerad: 3 april 2018, 03:13

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

En ny kultur för ständigt lärande har, enligt skribenten, vuxit fram.

Foto: Mostphotos


Ämnen i artikeln:

KunskapArbeteJobb

Framtidens arbetsliv ställer nya krav. Vi kommer hela tiden att behöva utveckla oss, och företag och enskilda behöver därför lära sig saker löpande och i samband med jobbet, inte genom att man en gång tar ”time out” och fyller på. Det livslånga lärandet måste till, på riktigt. Vi måste därför ständigt fylla på och utvecklas med våra jobb eftersom våra kunskaper blir allt mer av en färskvara.

Det amerikanska forskningsinstitutet SRII menar att halveringstiden för viss kunskap är så kort som fem år. Paletten av utbildningar och de insatser som måste till bör vara försedd med penslar av olika bredd. Och inte minst måste vi tänka nytt. Bristen på digitalt kvalificerad arbetskraft i Europa kommer att leda till mer än 750 000 vakanser år 2020 varav närmare en tredjedel på ledningsnivå. Förmågan och möjligheten att ständigt lära om och nytt kommer inte bara vara för en del, utan en förutsättning för alla.

Vi måste samtidigt utmana oss i vår syn på kunskap. Vi förvärvar numer kunskap på fler ställen än bara i skolbänken. Forskare talar om ”a new culture of learning”. Samtidigt som jobben förändras, förändras också sättet vi lär på. Och varken lärandet eller arbete är längre bundet till en fysisk plats.

En tredjedel av de unga under 20 år använder idag webben för inlärning. Utbildningen sker bland annat genom öppna kurser på nätet, så kallade MOOC (Massive Open Online Course). Olika typer av tutorials, TED-talks och andra sätt att dela med sig av kunskap används frekvent. I en undersökning bland amerikanska ungdomar i åldern 14 till 18 år svarar 82 procent att de har inhämtat kunskap via YouTube och 61 procent att de har använt en inlärningsapp på mobilen. Nära hälften svarar att de har fått en så kallad digital badge, en sorts virtuell symbol som visar att du har slutfört en uppgift eller tillägnat dig en färdighet.

Varför pratar vi inte om de färdigheter som gaming ger? Även om det finns problem med överdrivet spelande, finns det samtidigt ett stort mått av lärande och nya färdigheter som gamers skaffar sig; föräldrar kan vittna om 10- till 12-åringar som talar och förstår engelska – långt utanför den undervisning de har fått i skolan. Förmågan att tänka strategiskt och nytänkande tränas genom att leda grupper från många olika länder och tidzoner mot ett gemensamt mål, vilket en guildledare i World of Warcraft gör. Exemplen är många. Utmaningen är att validera de kunskaper och färdigheter som erövras.

Dagens snabba teknikutveckling ställer nya frågor. Hälften av jobben kan automatiseras inom 20 år och innehållet i våra jobb förändras i högre takt nu. Nya grepp behövs och arbetsmarknadens parter bör tillsammans utforma en modell som möter behoven för det livslånga lärandet.

Att ha uppdaterad kompetens är den viktigaste arbetslöshetsförsäkringen. Ett depåstopp gör ingen skillnad.

Ann-Therése Enarsson, vd Futurion, oberoende tankesmedja ägd av TCO

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KunskapArbeteJobb

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev