”Utvärderingen av effekter på hälsan håller hög nivå”

Replik till artikeln ”Vill Kemikalieinspektionen förbjuda koppar och zink?”

Biocider är en typ av bekämpningsmedel som vid användning kan innebära en potentiell risk för människors hälsa och för miljön. Inom EU finns därför en särskild lagstiftning som ställer krav på att alla verksamma ämnen i biocider måste utvärderas innan de kan godkännas och säljas på den europeiska marknaden.

I utvärderingen ingår att bedöma påverkan och risker för människors hälsa och miljön, att bedöma ämnets effektivitet, att ta fram förslag till beslut om ämnet ska godkännas eller inte, samt att föreslå hur ämnet ska klassificeras. Utvärderingarna görs av, och i samarbete med, behöriga myndigheter i EU:s medlemsländer och Kemikalieinspektionen bidrar till arbetet bland annat genom att ansvara för utvärderingarna av nio silverämnen.

Vi har hittills lämnat in ett förslag på harmoniserad EU-klassificering för ett av de nio silverämnena, silver-zink-zeolit. I förslaget argumenterar vi för att ämnet bör klassificeras som reproduktionsstörande och cancerframkallande.

Riskbedömningskommittén vid EU:s kemikaliemyndighet ECHA har nu tagit ställning till förslaget och kommit fram till att det finns vetenskapligt stöd för att klassificera ämnet som reproduktionsstörande, men att det saknas tillräckligt stöd för att klassificera ämnet som cancerframkallande.

Skälet är att riskbedömningskommittén gör en annan tolkning än Kemikalieinspektionen av de effekter som påvisats i en vetenskaplig studie. När det gäller de åtta andra silverämnena har Kemikalieinspektionen ännu inte lämnat in några klassificeringsförslag.

När det handlar om risker från slamspridning så gäller dessa inte bara grundvattnet. Enligt EU:s biocidförordning ska även effekter på marklevande organismer bedömas vid utvärderingen. I vårt arbete med silverämnen har vi därför begärt studier från sökande företag för att kunna bedöma risken från slamspridning för exempelvis växter, mikroorganismer och maskar. Eftersom det hittills saknas tillförlitliga studier har ännu ingen institution eller myndighet kunnat sätta riskbaserade gränsvärden för silver i jord.

En intensiv debatt om tillförsel av metaller till miljön och förhållandet till bakgrundshalter har förts när det gäller kemikaliebedömning inom EU. För bland annat silver har debatten landat i en så kallad ”added risk-approach”, som utgår från att organismerna är anpassade till naturliga halter, men att ytterligare tillskott från mänsklig aktivitet inte får innebära en risk. Vi har följt denna metod i vår miljöbedömning av silver.

Kemikalieinspektionens studie om effektiviteten av bland annat antibakteriell behandling av textilier har gjorts i samband med vårt regeringsuppdrag ”Handlingsplan för en giftfri vardag”.

Detta arbete har ingen direkt koppling till vår utvärdering av silverämnen. Däremot har resultaten generell betydelse för utvärderingar av verksamma ämnen i biocidbehandlade varor då det i lagstiftningen för biocider finns krav på att ämnen ska vara effektiva vid de koncentrationer de är avsedda att användas i.

Vi tycker därför att det är av stor vikt att tillverkare kan belägga att deras behandling verkligen har avsedd effekt, särskilt med tanke på farhågan om att biocider kan bidra till utveckling av resistenta bakterier.

Vår utvärdering av silverämnen håller en hög vetenskaplig nivå och den görs i samarbete med andra EU-medlemsländer och institutioner. Att överväga nyttan av biociderna ingår inte i vår bedömning.

Däremot finns det krav på att ämnen ska vara effektiva vid de koncentrationer som de är avsedda för att användas i. Ett av flera skäl till det är en EU-gemensam policy om långsiktigt hållbar användning av biocider, där målet är att minska spridningen av kemikalier till miljön om de inte är effektiva vid den användning som de är avsedda för.

Katarina Lundberg, chef för enheten för ämnesutvärdering, Kemikalieinspektionen