Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsvillkor

Studenter utestängs från yrkeshögskolan

Yrkeshögskolan hämmas av regelverk som utestänger studenter och företag och tvingar välfungerande och efterfrågade utbildningar att lägga ned. Vi ser med stor oro och förvåning hur näringslivets kompetensförsörjning eroderas av de snäva ramar utbildningsformen getts, skriver en lång rad företrädare för tre olika branscher som kan sätta unga i arbete.

Publicerad: 23 september 2013, 14:02

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ArbetsmarknadHögskolanEnergieffektivisering

Svenska samhället har ett stort behov av ökat bostadsbyggande. När det gäller den beslutade halveringen av energianvändandet till år 2050, är det den befintliga bebyggelsen som står för större delen av potentialen. Fastighets-, ventilations- och kyl & värmepumpsbranscherna kan starkt bidra till den energieffektivisering som krävs. En stor flaskhals för att uppnå de uppsatta energimålen är nyrekrytering av utbildade tekniker och ingenjörer. I våra undersökningar framgår att yrkeshögskolekompetens är vad företagen eftersöker. Regleringsbrevet till Myndigheten för yrkeshögskola (Myh) tar dock ingen hänsyn till beslut tagna av andra departement, och därmed inte heller till regeringens energimål. Ingen tar således ansvar för energimålens uppfyllelse. Utbildningsdepartementet hävdar att kompetensförsörjningen för att nå energimålen inte ligger på deras bord, och ansvaret faller därför mellan stolarna.

Nyligen lämnade ungefär 1 000 yrkeshögskolor in sina ansökningar för att få starta yrkeshögskoleutbildningar. Förra ansökningsomgången beviljades 8 900 utbildningsplatser. Det motsvarar 28 procent av de inkomna ansökningarna. Utbildningar inom branscher som jobbar med energieffektivisering fick bara 10 procent av sina ansökta utbildningsplatser beviljade. En möjlig orsak till att så många utbildningar fick avslag skulle kunnat vara undermåliga ansökningar från utbildningsanordnare med svagt engagemang från näringslivet, men enligt Myh själva håller 60 procent av samtliga branschers ansökningar den kvalitet myndigheten eftersöker, och skulle således beviljas ifall större budget tilldelats yrkeshögskolan. Myndigheten skulle alltså behöva en fördubblad budget till denna ansökningsomgång.

Företrädare för Utbildningsdepartementet anser att yrkeshögskolan är en så ny utbildningsform att de inte vill dubbla anslagen direkt, och menar att Myh behöver växa långsamt för att kvaliteten inte ska bli lidande. Det är ett förståeligt argument, men samhället har inte råd att vänta. Våra branscher kan sätta unga i arbete och vi kan göra stora insatser för att energieffektivisera det svenska fastighetsbeståndet. Utbildningsdepartementet bör lita på att Myh gör en korrekt bedömning när de hävdar att dubbelt så många platser kan beviljas med god kvalitet.

Förutom den snålt tilltagna budgeten finns även inbyggda problem i regelverket. Ungdomar med högskoleförberedande utbildning som exempelvis teknikprogrammet eller samhällsprogrammet utestängs från yrkeshögskoleutbildningar, enligt myndighetens tolkning av det regelverk de har att följa. Yrkeshögskolemyndigheten menar att dessa ungdomar ska gå gymnasial yrkesvuxenutbildning, efter sin treåriga gymnasieexamen, för att få behörighet att studera på yrkeshögskolan. Historiskt har branschernas rekryteringsbas till största delen varit studenter från dessa högskoleförberedande gymnasieprogram.  Yrkesvux prioriterar de elever som saknar ett fullständigt gymnasiebetyg, vilket i praktiken omöjliggör komplettering av ett redan fullständigt gymnasiebetyg. Därmed utestängs studenter till utbildningar inom yrkeshögskolan och även möjlighet till jobb begränsas. ”Studenter från gymnasiets teknikprogram ska inte bli tekniker” lyder således de stelbenta attityder vi möts av. Men utbildningarna inom yrkeshögskolan bör istället vara som ett dragspel med allt ifrån utbildningar med delvis grundläggande moment, vilka även återfinns inom vissa gymnasieprogram, till spetsutbildningar för redan högskoleutbildade. Yrkeshögskolan måste anpassas efter branschernas behov, inte som nu, då branscherna ska anpassa sig till utbildningssystemet.

Företagen inom våra branscher engagerar sig med glädje i utbildningarnas innehåll, och sponsrar med utrustning och material för att säkerställa kvalitet. YH-utbildningar beviljas endast två år i taget. Efter två år får utbildningsanordnarna söka medel på nytt, och då premieras inte en tidigare lyckad utbildning framför nya. All planeringstid med företag och utbildningsanordnare och alla mångmiljoninvesteringar i bygge av maskinpark raseras. Under dessa premisser blir företagen tveksamma till investering i utbildningar. Framför allt inom teknikbranscher rekryteras lärare bland personer med fasta anställningar i näringslivet. Det är då svårt för utbildningsanordnare att rekrytera kompetenta lärare utan att kunna ge dem besked huruvida de har arbetet kvar efter två år.

Regelverket säger att utbildningar endast kan beviljas för två år i taget. Argumenten har bland annat budgettekniska skäl. Ett annat argument innebär att behovet av olika yrkesroller skulle förändras på kortare tid än två år. Det senare kan eventuellt vara sant för dataspelsutvecklare, men inte för företag som lever i en marknadsanpassad värld och är samhällsbärare som upprätthåller basala behov, till exempel förvaltning av fastighetsbestånd och service av alla våra byggnaders installationer. Vi föreslår därför att utbildningar där branscher gjort stora investeringar, och vars studenter kontinuerligt får branschrelevanta jobb, automatiskt får medel för ytterligare en tvåårsperiod.

Vi ser att det finns en stuprörsproblematik där beslut som tas på regeringsnivå inte får konsekvenser inom andra berörda instanser. Uppsatta energimål berör inte enbart näringsdepartementets sektor utan även utbildningsdepartementets. Förslagen till Utbildningsdepartementet är därför att:

• Anslagen till yrkeshögskolan höjs.
• Viss andel av YH-budgeten, eller ett fast belopp, öronmärks till tekniska utbildningar som kan bidra till energieffektivisering av svenska samhället, och att det görs i dialog med branscherna för att säkerställa nyrekrytering på erforderlig nivå.
• Redan beviljad utbildning automatisk förlängs med ny tvåårsperiod då viss andel av studenterna enligt uppföljningen fått jobb inom branschen.
• Myndigheten för yrkeshögskolas urvalsmetoder för omvärldsbevakning av branschernas behov kvalitetssäkras.
• Rättssäkerheten utvecklas genom att rätten till omprövning av Yrkeshögskolemyndighetens beslut införs, och att avslagsmotivering specificeras på ett konstruktivt sätt, så att möjlighet till förbättring ges till nästa ansökningsomgång.

Per Jonasson, vd Svenska Kyl & Värmepumpsföreningen

Peter Lundström, marknadschef Opcon Energy systems AB

Anders Svensson, vd HSB Stockholm

Kurt Eliasson, vd SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag)

Håkan Bryngelsson, styrelseproffs i fastighetsbranschen

Jan-Erik Höjvall, vd Rikshem

Björn Lindeborg, vd Newsec Asset Management AB

Bertil Rignäs, vd Bostadsbolaget

Leif Linde, vd Riksbyggen

Britta Permats, vd Svensk Ventilation

Anders Berg, ceo Lindab

Gerald Engström, ceo Systemair AB

Egil Olsson, regionchef Huurre AB

Hannu Saastamoinen, vd och koncernchef Swegon

Anders Freyschuss, vd Camfil Svenska AB

Erling Pålsson, senior adviser Imtech Ventilation AB

Per-Ola Jönsson, vd Skanska Installation AB

Robert Pettersson, vd Fläkt Woods AB

Göran Krawe, vd Gunnar Karlsen Sverige AB

Mattias Sjöberg, ceo IV Produkt AB

Peter Hamberg, vd Bevego

Ulf Bergquist, vd Hoist Energy Luftkontroll AB

Eric Lindqvist, Gösta Schelin AB

Peter Eriksson, vd TOPs El Värme Kylteknik AB

Hillevi Skötte, vd Ventab

Olov Åkerlund, ceo Östberg Group AB

Robert Björk, vd Edekyl & Värme AB

Göran Hagtorn, försäljningsansvarig Teknokyl Industrier AB

Anders Lind, marknadsdirektör Friginor AB

Tomas Pettersson, branschchef Indoor Energy Service AB

Madeleine Rietschel, verksamhetschef Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd

Mona Finnström, vd Fastigo, fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News