Arbetsvillkor
Stärk funktionshindrades rätt till försörjning
Möjligheterna att varje månad betala för bostad, kläder, mat och allt annat som en människa behöver för att leva, måste stärkas för en femtedel av Sveriges befolkning. Det handlar om rätten till arbete men också om stabila socialförsäkringar, rehabilitering och utbildning, skriver företrädare för 38 funktionshinderorganisationer.
Publicerad: 9 september 2014, 03:30
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Ämnen i artikeln:
FunktionsnedsättningFunktionsvariationSocialförsäkringarArbetsmarknadRehabiliteringDe senaste veckorna har partierna tävlat med varandra om att nå viktiga väljare: småföretagare, lärare, pensionärer och ungdomar är bara några av de grupper som har blivit uppvaktade på olika sätt. Men valet gäller också livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning – vi är inget särintresse, utan utgör var femte väljare.
Handikappförbundens viktigaste valfråga är rätten till försörjning. Hit hör naturligtvis åtgärder för att öppna upp arbetsmarknaden för fler. Men rätten till försörjning handlar inte bara om arbete. Den omfattar också frågor om rehabilitering, lönestöd, kommunala avgifter, rätt till utbildning och ökad kunskap om funktionsnedsättningar hos lärare och rektorer. Frågan om urholkade statsbidrag för funktionshinderrörelsen hör också hit. Stagnerade bidrag i kombination med att fler organisationer ska dela på kakan har nämligen minskat funktionshinderrörelsens möjligheter att arbeta för mänskliga rättigheter, mot diskriminering och för en ökad delaktighet.
Handikappförbunden har frågat partierna hur de tänker agera i fem frågor som är avgörande för människors rätt och möjlighet till försörjning. Svaren visar glädjande nog att en majoritet av partierna vill förändra socialförsäkringen så att ingen blir av med sin sjukpenning utan att ha fått adekvata rehabiliteringsinsatser. Vi saknar dock förslagen i partiledartal och i valdebatten. Samtliga partier säger att de vill genomföra Funka-utredningens förslag och de flesta vill höja taket för lönebidrag, men också här uteblir förslag och debatt. I diskussionen om arbetslösheten talar ingen om den stora grupp av människor med funktionsnedsättning som långtidsparkerats utanför arbetsmarknaden.
Den politiska oenigheten är större när det gäller frågan om att införa en spärr för kommunala avgifter. En sådan spärr behövs för att garantera rimliga levnadsvillkor för dem med livslångt behov av stöd till sin försörjning. Hit hör bland annat personer med medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar som aldrig har haft ett arbete och som har en mycket svag försörjning. Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ vill införa ett ökat skydd mot kommunala avgifter. Övriga partier svarar att de hellre vill se andra lösningar för att säkerställa att människor med funktionsnedsättning har goda levnadsvillkor. Även här saknar vi förslagen i partiledartal och i valdebatten.
En bra skola och utbildning är en förutsättning för individens möjlighet att skaffa ett jobb. Men bland de elever som inte klarar målen i skolan finns många barn och unga med dolda eller synliga funktionsnedsättningar. Detta är ofta elever som med rätt stöd och bättre förutsättningar skulle kunna nå samma goda resultat i skolan som andra. Resurserna för att ge stöd till elever som är i behov av särskilt stöd har minskat under många år och ligger nu på en alarmerande låg nivå. Det finns också brister i rektors- och lärarutbildningen när det gäller att ge kunskap om olika funktionsnedsättningar och hur skolans verksamhet kan behöva förändras för att alla elever ska kunna tillgodogöra sig kunskap och utveckla sina färdigheter. I vår enkät svarar samtliga partier att de vill säkerställa en fördjupad kunskap om funktionsnedsättningar i rektors- och lärarutbildningen – ett steg mot en mer tillgänglig skola.
Nu vill vi också höra detta löfte av partiledarna. Partierna behöver fördjupa skoldebatten och tydliggöra att även barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar ska ha en god utbildning.
Bristen på funktionshinderperspektiv i valdebatten visar tydligt att funktionshindersorganisationerna behövs. Det handlar om livsvillkoren för den miljon människor som lever med en funktionsnedsättning som påverkar deras vardagliga liv. Mer än hälften av dessa är organiserade i något funktionshindersförbund, organisationer med allt mindre ekonomiska resurser. I vår enkät svarar fyra partier att de i regeringsställning är beredda att genomföra en årlig uppräkning av statsbidragen och tillföra nya medel när samhället godkänner nya aktörer. Det är Centerpartiet, Feministiskt Initiativ, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Övriga partier ger oklara svar och/eller vill göra en översyn.
Den regering som ska leda landet behöver gå från ord till handling för att stärka rätten till försörjning.
Ingrid Burman, ordförande Handikappförbunden
Lars Berge-Kleber, förbundsordförande, Afasiförbundet
Thomas Jansson, ordförande Riksförbundet FUB (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning)
Anders Molander, Förbundet Blödarsjuka i Sverige
Christina Franzén, Hiv-Sverige
Meta Wiborgh, förbundsordförande Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft
Ulf Grape, Hjärtebarnsförbundet
Bo Karlsson, förbundsordförande ILCO, Tarm-, uro- och stomiförbundet
Per G Torell, Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet
Birgitta Rehnby, förbundsordförande Mag- och tarmförbundet
Sören Selinder, Mun- och halscancerförbundet
Håkan Hedman, Njurförbundet
Maritha Sedvallson, förbundsordförande Astma och Allergiförbundet
Bo Jäghult, ordförande Parkinsonförbundet
Pelle Kölhed, förbundsordförande Personskadeförbundet RTP
Stefan Nordeman, PIO, Primär immunbristorganisationen
Alf Carlsson, ordförande, Prostatacancerförbundet
Lars Ettarp, Psoriasisförbundet
Anne Carlsson, ordförande Reumatikerförbundet
Ann-Kristin Sandberg, Riksförbundet Attention
Johan Moström, Riksförbundet Cystisk Fibros
Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung
Jimmie Trevett, RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa
Eva Nordin-Olson, ordförande Autism- och Aspergerförbundet
Elisabeth Wallenius, Riksförbundet Sällsynta diagnoser
Liselotte Linell, Stamningsförbundet
Sven Andreason, Stroke-Riksförbundet
Bengt Eriksson, Svenska Celiakiförbundet
Börje Vestlund, Svenska Epilepsiförbundet
Ingemar Färm, Svenska Migränförbundet
Katriina Hugosson, Svenska OCD-förbundet
Margaretha Molius, Tandvårdsskadeförbundet
Kerstin Holmberg, Blodcancerförbundet
Elizabeth Bergsten Nordström, Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, BRO
Fredrik Löndahl, Diabetesförbundet
Bengt-Erik Johansson, förbundsordförande Dyslexiförbundet FMLS
Marianne Ketti, Elöverkänsligas Riksförbund
Marie-Louise Olsson, Fibromyalgiförbundet
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.