Sociala medier: Olika gränser för tjänstemän på nätet

I dag kan alla med tillgång till sociala medier göra sin röst hörd i det offentliga rummet. 89 procent av internetanvändarna tog i fjol tillfället i akt, enligt organisationen Internetstiftelsen.

För att enklare kommunicera med medborgarna väljer även allt fler kommuner och regioner att använda sig av sociala medier, och en del anställda låter yrkeslivet ta plats i sina privata kanaler. Samtidigt kan det uppstå frågetecken kring gränsen mellan privat- och arbetsliv.

Även om det råder yttrandefrihet i Sverige finns flera exempel från privat sektor där anställda blivit uppsagda på grund av illojalitet mot arbetsgivaren på Facebook, Twitter eller Instagram. Anställda i kommun och region har dock en mer omfattande yttrandefrihet, berättar advokat Christian Olofsson vid Wallin Olofsson advokatbyrå – specialister på juridiska frågor för statliga lärosäten, kommuner och regioner.

– I svensk grundlag är det fastslaget att det allmänna, det vill säga stat, kommun och region, inte får inskränka yttrandefriheten annat än genom lag. Offentligt anställda har därmed en grundlagsskyddad yttrandefrihet som andra anställda inte har.

– Trots det förekommer det återkommande att chefer i offentlig sektor kritiserar eller vill bestraffa medarbetare för uttalanden som de gjort privat eller i media. Ofta handlar det om bristande kunskap hos enskilda chefer. Om det uppmärksammas kan det leda till kritik från Justitieombudsmannen, säger Christian Olofsson. 

LÄS MER: Skrev på Facebook – förlorade sitt chefsjobb. 

Yttrandefriheten gäller även mer extrema åsikter. För två år sedan stängde Eskilstuna kommun av en lärare och en elevassistent för att ha sålt tröjor med nazistiska motiv på nätet respektive gjort rasistiska uttalanden i sociala medier. Efterföljande utredning visade att det inte fanns någon arbetsrättslig grund för avskedande.

– Både Arbetsdomstolen och JO har varit tydliga med att privata åsikter, även om de är främlingsfientliga, inte är skäl för uppsägning eller att neka någon en anställning så länge åsikterna inte påverkar det sätt som arbetstagaren utför sina arbetsuppgifter, säger Christian Olofsson. 

Det finns dock ett par undantag där arbetsgivaren kan ingripa. Skriver en anställd något på sociala medier som kan påverka allmänhetens förtroende för verksamheten så har arbetsgivaren rätt att vidta åtgärder för att säkerställa detta förtroende. Åtgärderna som vidtas ska då i första hand vara organisatoriska, exempelvis kan den anställde omplaceras till andra arbetsuppgifter.

– Uppstår en kränkning eller konflikt på arbetsplatsen på grund av en text eller ett uttalande har arbetsgivaren också rätt att vidta åtgärder. Inte mot själva uttalandet, utan för att hantera konflikten på arbetsplatsen och säkerställa arbetsmiljön.

– Bryter en anställd mot en lagstadgad sekretess och avslöjar sekretessbelagda uppgifter kan det vara ett brott, och det kan vara grund för uppsägning eller avsked, säger Christian Olofsson. 

I Dagens Samhälles kartläggning över användandet av sociala medier i Sveriges kommuner uppger 104 av 175 svarande att de har en policy eller handbok för hur kommunens sociala medier ska användas. Av dessa 104 kommuner är det 46 som har riktlinjer för hur privata kanaler ska användas under arbetstid. 

– Arbetsgivaren kan ta fram riktlinjer, men det är svårt att se hur man helt ska kunna reglera en privat användning av sociala medier på jobbet. De flesta arbetsgivare tillåter att deras medarbetare utför vissa mindre privata göromål under arbetstid eller på raster.

– Om en medarbetare missbrukar denna möjlighet ska arbetsgivaren i första hand hantera det genom samtal och tillrättavisningar. Om det inte leder till en förändring kan det dock bli aktuellt med uppsägning, förklarar Christian Olofsson.