Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsvillkor

Självklarheter och önsketänkande i SKL:s svar

Det är provocerande att Annika Wallenskog påstår att jag klipper och klistrar när det är SKL:s chefsekonom själv som förvanskar den egna rapporten med sina uttalanden, skriver Tino Sanandaji i sin slutreplik om SKL:s ekonomiska rapport.

Publicerad: 27 oktober 2017, 16:48

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Foto: Anna Rut Fridholm


Ämnen i artikeln:

SKRFlyktingmottagandeArbetskraftsbrist

När jag kritiserar SKL:s påståenden om lönsam invandring hävdar chefsekonomen Annika Wallenskog att jag klippt citat och hänvisar till deras rapport från maj. Låt oss se vad denna rapport säger:

”Invandringen bidrar till att det blir fler i yrkesverksam ålder, men invandringen för också med sig ökade krav på kommunsektorns verksamhet. Nettoeffekten är i stort sett neutral, under förutsättning att kommunernas och landstingens kostnader är desamma för utrikes som för inrikes födda för barnomsorg, skola och äldre om sorg med mera. Det innebär att invandringen över tiden varken hjälper eller stjälper kommunsektorns möjligheter att finansiera välfärden.”

Rapporten är då ärlig med att:

”Detta kan uppfattas som ett optimistiskt antagande då en stor del av tillskottet i antal utrikes födda härrör från länder som vanligtvis uppvisar relativt låga sysselsättningstal på den svenska arbetsmarknaden. Ingen hänsyn har i beräkningarna heller tagits till att medelarbetstiden kan ligga lägre för den grupp vi här talar om.”

SKL:s rapport skriver vidare:

”Det bör understrykas att de positiva effekterna på skatteunderlaget sannolikt inte är lika omfattande som bidragen till sysselsättningen. Det beror dels på att arbetsinkomsterna enbart är en del av skatteunderlaget, men också på att utrikes födda sannolikt har lägre löner än inrikes födda.”

Det sistnämnda medför en massiv effekt. År 2015 låg utrikes föddas skatter per sysselsatt anställd nästan en tredjedel under inrikes födda. Ändå går chefsekonomen ut i media och hävdar att flyktinginvandring minskar kommuners underskott.

Annika Wallenskog upprepar att invandring ökar antalet som arbetar när det avgörande är andelen i arbete. SKL:s rapport, som jag citerar ur, räknar just på andel. Hennes påstående att ”arbetsutbudet ökar tack vare invandringen” blandar samman befolkningsökning med arbetsutbud, och att tvärtemot sin rapport resonera på detta fåniga sätt motbevisar inte mig.

Det är provocerande att påstå att jag klipper och klistrar när det är Annika Wallenskog som förvanskar rapporten. Att ständigt inkludera långa citat, vilket jag gör både här och i min bok Massutmaning, är kanske inte stilistiskt snyggt, men det är något jag tvingas göra för att hantera denna typ av fulspel.

Vi får till sist läsa självklarheten att invandring är lönsam ”med en avsevärt förbättrad integration”. Detta skriver Wallenskog trots att SKL inte förväntar sig att detta kommer att ske.

Ska kommunal verksamhet ska baseras på önsketänkande? Svaret verkar vara ja.

Tino Sanandaji, nationalekonom och författare till boken Massutmaning: ekonomisk politik mot utanförskap och antisocialt beteende

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News