Så ska Vallentuna få alla ungdomar i arbete

Om du är ung och arbetslös är det inte självklart att du får hjälp. Över en tredjedel av landets kommuner ger inga arbetsfrämjande insatser till unga vuxna mellan 18 och 24 år. I resterande kommuner är det stor variation på de insatser som erbjuds och resultaten följs sällan upp.

En allvarlig brist är att de kommunala insatserna i många fall inte är kopplade till evidens om vad som utgör en effektiv arbetsmarknadspolitik. Eftersom de kommunala arbetsmarknadsåtgärderna i dag uppgår till 7 miljarder kronor är det även i skattebetalarnas intresse att resurserna investeras på ett klokt sätt. Om alla 290 kommuner skulle arbeta med ett bättre företagsklimat och forskningsbaserade metoder, skulle träffsäkerheten i de kommunalt finansierade arbetsmarknadsinsatserna förbättras kraftigt.

Vallentuna kommun har arbetat systematiskt med lokala arbetsmarknadsinsatser under 15 år. Kommunens arbetslöshet bland både unga och äldre är bland den lägsta i Sverige. Under hösten 2013 var ungdomsarbetslösheten 2 procent i Vallentuna. En nyckel bakom dessa resultat är att sätta individen i fokus. Som deltagare i kommunalt finansierade arbetsmarknadsinsatser är man ofta kopplad till flera myndigheter samtidigt. Under ett flertal år har det talats om ”en väg in” för att samordna olika myndighetsfunktioner.

Vallentuna har arbetat efter devisen ”en väg ut”. En utsatt människa har inte alltid ork att bollas från en myndighet till en annan och Vallentunas arbetsmarknadsenhet håller därför i samordningen. Men även om Vallentunas arbetsmarknad är god finns det skäl att fortsätta utvecklingen. Vallentuna har därför infört en nollvision när det gäller ungdomsarbetslösheten, och utmanar nu andra kommuner att göra samma sak.

För att uppnå nollvisionen har Vallentunas kommunstyrelse beslutat om en ungdomssatsning under 2014 som utgår från boken En chans att göra skillnad, som kartlagt framgångsfaktorerna för en fungerande arbetsmarknadspolitik.

Det vinnande konceptet är att kedjan till arbete – Motivation, Aktivering, Utbildning och Matchning – kombineras med ett gott företagsklimat. Modellen tar också fasta på att unga arbetslösa kan behöva mer individuellt stöd för att komma in på arbetsmarknaden. Vallentunamodellen omfattar alla unga upp till 24 år som inte är i utbildning eller saknar arbete. Insatsen pågår i fyra veckor och innehåller bland annat uppsökande verksamhet, individuella samtal och vägledning. Den unge får hjälp med ansökningshandlingar, jobbsökarkurs och hjälp att slutföra studier. Besök hos arbetsgivare, inskrivning på arbetsförmedlingen och fiktiva anställningsintervjuer ökar jobbchanserna. Vid behov går det att få insatser från andra aktörer.

Eftersom utanförskap kan påverka livet i många dimensioner ingår också skuld- och budgetrådgivning samt samtal om kost, dygnsrytm och motion. När de ungas motivation och självkänsla stärks ökar också möjligheten till arbete. Det är fullt möjligt att skapa en kostnadseffektiv arbetsmarknadspolitik med hög vidaregång i arbete. I Vallentuna ryms det nya arbetssättet inom befintlig budget.

I kampen mot utanförskapet har kommunerna fått ta en allt viktigare roll. Vallentunas nollvision mot ungdomsarbetslösheten kan förhoppningsvis vara en god inspiration framåt för fler kommuner.

Fotnot: Li Jansson är författare till boken En chans att göra skillnad – kommunernas ansvar för arbete, invandring och företagande (Ekerlids 2013).

Li Jansson, arbetsmarknadsekonom Almega

Örjan Lid, kommunstyrelsens ordförande (M) Vallentuna kommun