S kombinerar det sämsta av två världar

Idag, 29/5, röstar Europaparlamentet om nya regler för utstationerade arbetstagare. Förslaget innebär att det blir svårare för människor som är anställda i ett EU-land att arbeta i Sverige. I en tid när det Sverige är i behov av mer kompetent arbetskraft, ökat utbyte och stärkt konkurrenskraft har Socialdemokraterna i stället varit pådrivande för att höja trösklarna till den svenska arbetsmarknaden. Men deras linje gör det inte bara svårare att arbete i Sverige. Det innebär på samma gång att den svenska modellen urholkas. Det är det sämsta av två världar. Moderaterna tar tydligt avstånd från detta och kommer rösta nej till förslaget i Europaparlamentet.

När statsminister Stefan Löfven nyligen meddelade att Socialdemokraterna på nationell nivå vill minska arbetskraftsinvandringen: ”Det är orimligt att det kommer tusentals personer till Sverige varje år för att göra jobb som arbetslösa i Sverige kan utföra” fick det stor uppmärksamhet. Mindre uppmärksammat är att Socialdemokraterna också är pådrivande på EU-nivå för att stänga ute arbetstagare från våra grannländer och resten av Europa. Det handlar om nya regler i det så kallade utstationeringsdirektivet.

Utstationeringsdirektivet bestämmer reglerna för arbetstagare som är anställda i ett EU-land, men som arbetar i ett annat. Speciellt för tjänstesektorn är utstationering av stor vikt, men också för bygg- och tillverkningsbranscherna. Läget är akut, Ekot rapporterade i mitten av maj att byggandet av 1100 skolor och förskolor hotas på grund av brist på arbetskraft inom byggsektorn. Totalt rör det sig i snitt om cirka 10000 arbetare i månaden, som bidrar till att utveckla och bokstavligt talat bygga ett bättre Sverige.

Sverige har inte råd att tappa den kompetens och det värde som skapas av de utstationerades arbete. Det råder stor kompetensbrist i Sverige och studier visar att 70 procent av företagen svårt att hitta personal med rätt kompetens. Trots det har Socialdemokraterna i EU lagt stor energi på att göra det krångligare att komma till Sverige för att arbeta.

Den största förändringen innebär att man halverar längden man får lov att vara utstationerad från 24 månader till 12. Det medför stora problem för de projekt som tar längre tid, främst inom bygg och infrastruktur. Effekten av den nya regeln blir att ännu mindre byggs. Det samtidigt som produktionen av nya bostäder i Sverige väntas falla till den lägsta nivån på över fyra år, enligt ny prognos från Sveriges Byggindustrier.

En annan stor förändring gäller rätten till ersättning för den utstationerade personalen. I det nya förslaget ska det diffusa begreppet “ersättning” ersätta de minimikrav som idag finns. Det innebär att arbetare ges rätt till ersättning som är obligatorisk enligt lag eller kollektivavtal, inklusive sådant som bonusar och ersättning för boende- och transportkostnader. Ersättning är i ett svenskt sammanhang problematiskt och det är oklart vad som faktiskt ingår i det och hur det ska användas på svensk arbetsmarknad där vi har hundratals olika kollektivavtal, hängavtal och lokala avtal.

Risken är således stor att EU-domstolen behöver tolka avtalen och bestämma vilken ersättning som ska tillfalla vilka utstationerande. Det är djupt problematiskt då det förflyttar tolkningsrätten över frågor som direkt rör den svenska arbetsmarknadsmodellen från svensk nivå till EU. Socialdemokraternas påstår att det handlar om att skapa ett mer rättvist och socialt Europa. Men det är vilseledande. Redan idag har utstationerad personal minst svenska minimivillkor – det är alltså inte så att de som är utstationerade har mycket sämre villkor än svenska arbetare. Tvärtom har en utstationerad byggnadsarbetare från exempelvis Polen rätt till en lön på mellan 25 500 och 28 900 kronor i månaden. Mer än han tjänar i sitt hemland och mer än vad en svensk polis eller sjuksköterska får i ingångslön.

Lika lite som vi värnar öppenheten i EU genom att göra det svårare för människor att arbeta i andra länder värnar vi det svenska arbetsmarknadsmodellen genom att överföra mer makt till EU. Socialdemokraterna gör inte bara Sverige mer slutet. Man undergräver dessutom den svenska modellen. Ska Sverige EU vara konkurrenskraftigt behöver arbetskraften kunna röra sig mellan medlemsländerna utan onödiga och krångliga hinder. Men det är resultatet av politiken, oavsett vad de påstår i andra sammanhang.

Det kan tyckas ironiskt att den svenska modellen monteras ner av en regering ledd av en tidigare fackbas. Men det är ett faktum och alla som värnar det svenska självbestämmandet i arbetsmarknadspolitiken har anledning att vara oroade.

Christofer Fjellner, Europaparlamentariker (M)