Regeringen bör ställa krav på arbetsmiljöarbete

I förra veckan överlämnade regeringens utredare Anders Wallner sitt delbetänkande inom ”Utredningen för hållbart arbetsliv över tid” till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Utredningens uppdrag har varit att kartlägga kostnaderna för stressrelaterad sjukfrånvaro samt att ge förslag kring bland annat arbetstidsbanker och deltidsarbete.

I bästa fall kan utredningens förslag öka rörligheten, självbestämmandet och utvecklingsmöjligheterna i arbetet, men de är långt ifrån tillräckliga för att klara de stora utmaningar som finns när det gäller arbetsmiljö och hälsa.

Under de senaste tio åren har vi sett en ökning av sjukfrånvarotalen, med stressrelaterad ohälsa som den främsta orsaken. Enligt Anders Wallners delbetänkande är de offentliga kostnaderna för stressrelaterad sjukfrånvaro mellan 8 och 9 miljarder kronor per år.

Samtidigt ser vi stora utmaningar när det gäller personalbrist inom såväl välfärden som andra sektorer. Enligt beräkningar från fackförbundet Kommunal behöver 135 000 personer anställas i välfärden under de kommande fyra åren.
För att klara utmaningarna behöver det systematiska arbetsmiljöarbetet stärkas. Forskning visar att sjukfrånvaron är lägre och lönsamheten högre i organisationer som arbetar systematiskt med att förbättra arbetsmiljön.

Det framkommer bland annat i kommuner som Simrishamn, Torsby och Emmaboda, där ett systematiskt arbetsmiljöarbete har lett till lägre sjukfrånvaro (Dagens Samhälle, nr 10). Ett annat exempel är Scania, där satsningen på arbetsmiljöarbetet betydde årliga besparingar på runt 60 miljoner kronor och en ökning av företagets resultat med 240 miljoner kronor.

För att arbetsmiljöarbetet ska bli lyckosamt krävs engagemang från cheferna. Samtidigt är hög arbetsbelastning, stort personalansvar och knappa resurser vardag för många chefer. Och omsättningen bland chefer är stor, inte minst i offentlig sektor.
Chefer behöver bättre förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb. Forskning pekar på att exempelvis ökad chefstäthet, administrativt stöd samt arenor för dialog skapar både välmående medarbetare och hållbara organisationer.

Utredaren Anders Wallners förslag riskerar därför att falla platt om inte också andra kraftfulla insatser görs när det gäller arbetsmiljön. Vi på företagshälsan Avonova föreslår två konkreta åtgärder.

För det första bör riksdag och regering besluta om ett krav på arbetsplatser med tio eller fler anställda att ha en verksamhetsplan för arbetsmiljöarbetet. Planen ska innehålla både en behovsanalys och åtgärder för hur arbetsmiljöarbetet ska stärkas. Efterlevnaden av planen bör granskas av Arbetsmiljöverket, som också ska kunna besluta om viten vid eventuella brister.

Genom en verksamhetsplan blir arbetsmiljöarbetet mer konkret, systematiskt och framåtsyftande. Planen kan också tydliggöra samband mellan investeringar och positiva effekter på arbetsmiljön.

För det andra bör riksdag och regering besluta om ett krav på ett arbetsmiljökörkort för chefer. För att få körkortet ska chefen genomgå en utbildning som ska handla både om tidiga signaler på stressrelaterad ohälsa och friskfaktorer som utvecklar hälsa. Körkortet ska förnyas vart tredje år genom vidareutbildning. När alla chefer inom organisationen har fått sitt körkort kan arbetsplatsen certifieras enligt en nationell standard.

Ett arbetsmiljökörkort för chefer och en nationell certifiering av arbetsplatser skulle kunna leda till ett viktigt kunskapslyft i arbetsmiljöfrågor. På sikt skulle vi få ett mer hållbart arbetsliv.

Dessa två åtgärder syftar båda till att integrera arbetsmiljöarbetet i verksamheten. Genom att på detta sätt systematisera arbetsmiljöarbetet kan vi skapa stora välfärdsvinster i form av hälsa, trygghet och produktivitet.

Robert Persson Asplund, chefspsykolog Avonova