Rasism och dålig politik stänger arbetsmarknaden

“De tar våra jobb.”

“De lever på bidrag.”

“De anstränger sig inte nog för att få jobb.”

“Vi har redan provat en från [valfritt utomeuropeiskt land], vi vill inte göra det igen.”

“Integrationen i Sverige fungerar inte.”

Så lyder arbetsmarknadens dubbelbestraffning mot nyare svenskar, och svenskar utan “Svensson-klingande” efternamn. Svårast att få ett jobb är det om du är kvinna som bär sjal eller svart man.

Det är svårt att inkludera sig själv när alla dörrar in till arbetsmarknaden stängs. De dörrar som gläntas på är “inträdesjobb”, “etableringsjobb”, eller valfri annan synonym för ett jobb med värdelösa arbetsvillkor och låg lön.

Samtidigt visar forskningen att heterogena arbetsplatser leder till såväl bättre problemlösning och måluppfyllelse som ökad vinst. Problemen är inte ekonomiska, utan rasistiska.

I kombination till detta har etableringsåldern – det vill säga åldern där minst 75 procent av en årskull arbetar i någon utsträckning – stigit från 21 år 1990 till 29 år 2017. Det medför konsekvenser för såväl pensionssystem som välfärdssystem, och vi är i stort behov av mer arbetskraft för att få systemen att gå runt.

Arbete är en del av livet, men livet är mer än bara arbete. Övertiden i Sverige motsvarar 150 000 heltider. En generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön skulle därtill frigöra fler tjänster för människor idag utanför arbetsmarknaden att träda in via, samt förbättrad arbetsmiljö.

På samma sätt som löner och villkor aldrig ska tummas på för unga, ska de inte tummas på för människor som överlevt flykt, förföljelse, krig, eller diskriminering.

Unga Feminister vill se en arbetsmarknad som tillvaratar heterogeniteten i Sveriges befolkning och skapar ett inkluderande samhälle. För det krävs:

￭ Att alla asylsökande, med hjälp av LMA-kortet, får arbetstillstånd under asylprocessen. 
￭ Att validering av erfarenheter och utbildning från andra länder förbättras.
￭ Att arbetsgivare blir ansvariga för att asylsökande får grundläggande information om sina rättigheter som arbetstagare samt regelbundna antidiskrimineringskontroller och sanktioner mot arbetsgivare som diskriminerar vid rekrytering.

Vidare bör anonyma och kunskapsbaserade rekryteringar införas som norm i syfte att motverka en systematisk diskriminering och ge alla individer likvärdig tillgång till arbetsmarknaden.

Inkludering är Unga Feministers svar på debatten om integration, etablering, eller – som SDU Ungsvenskarna kallar det – “assimilering”. Vi menar att ansvaret ligger hos oss redan etablerade att skapa vägar in i samhället. Det förutsätter ett helhetsansvar över politiken, där arbetsmarknaden är en viktig nyckel till självständighet och egenmakt.

Det är dags att politiker i Sverige tar ansvar för varje invånare i vårt land – på samma villkor. Vi unga feminister kräver det, inte minst av en feministisk regering; det är dags att lägga ner såväl dubbelbestraffningen som dubbelmoralen. Använd istället arbetsmarknaden som medel i arbetet mot ett inkluderande, rättvist och tillgängligt samhälle – för alla som vill vara en del av det.

Hedda Tingskog, valtalesperson, Unga Feminister

Hanna Bergman, valtalesperson, Unga Feminister

Emily Dernfors, valtalesperson, Unga Feminister