Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsvillkor

Politisk ignorans hotar anständig arbetsmiljö

Svenskt arbetsliv står inför stora utmaningar. Trots det vill Alliansen lägga ned den nya Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Partierna verkar inte ha förstått myndighetens uppdrag eller konsekvenserna av en nedläggning. Styrelsen för forskarnätverket Forum för arbetslivsforskning (FALF) vädjar till samtliga politiker att prioritera fortsatt uppbyggnad av arbetslivsforskningen, och att stärkta broarna mellan forskning och praktik.

Publicerad: 4 juli 2018, 03:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Alliansen vill lägga ner Sveriges färskaste myndighet. Men verkar, enligt debattörerna, inte ha förstått uppdraget.

Foto: Michael Erhardsson, Mostphotos


Ämnen i artikeln:

ArbetsmiljöForskningspolitikAlliansenMyndigheter

I riksdagens partiledardebatt den 13:e juni argumenterar Annie Lööf för att lägga ned Myndigheten för arbetsmiljökunskap (MynAK). Hon säger att hon ”tror snarare på skärpta straff, ökad tillsyn och ett tydligare regelverk” liksom ”uppföljning för att se till att arbetsolyckor inte förekommer.”

Moderaterna föreslår i en riksdagsmotion att myndigheten läggs ned eftersom den anses vara slöseri med skattemedel och för att Arbetsmiljöverket redan har detta uppdrag.

Moderaterna och Centerpartiet visar härigenom både ointresse och okunnighet eftersom:

■ MynAK har i uppdrag att göra analys och uppföljning av arbetsmiljöpolitiken i syfte att förbättra arbetsmiljön, just det som Lööf efterfrågar
■ Arbetsmiljöverkets uppdrag är att utarbeta regelverket och bedriva tillsyn – inte att skapa den brygga mellan forskning och praktik som är syftet med MynAK. Arbetsmiljöverket hade ett uppdrag att bygga upp en ”kunskapsfunktion” men eftersom mycket begränsade medel följde med uppdraget, begränsades verksamheten till ett antal kunskapssammanställningar.

Arbetsmarknadens parter har efterfrågat en myndighet som hjälper dem med bryggan till forskningsbaserad kunskap ända sedan Arbetslivsinstitutet lades ned 2007.

Styrelsen för FALF undrar därför:

Hur kommer Moderaterna och Centerpartiet att förklara MynAKs nedläggning för Arbetsmarknadens parter?

Varför har våra grannländer arbetslivs- och arbetsmiljöinstitut medan det anses onödigt i Sverige?

Varför ifrågasätts inte Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) - är evidensbaserad arbetsmarknadspolitik viktigare än evidensbaserad arbetsmiljöpolitik?

Kanske är blandningen av ”äpplen och päron” i den politiska debatten, exempelvis frågor om dödsolyckor och anställningsflexibilitet, ett symptom på just bristande kunskap och evidens.

På FALFs årliga forskningskonferens i juni diskuterades hur forskningen ska föras ut i arbetslivet. Praktiknära forskning som den om arbetslivet präglas av ett ömsesidigt beroende: forskarna behöver kontakt med praktiker och organisationer, samtidigt som praktikerna är beroende av den forskningsbaserade kunskapen. MynAK har i uppdrag att stärka denna viktiga bro mellan forskning och praktik.

Ytterligare ett argument för MynAK och arbetslivsforskning är det FNs åttonde globala mål för hållbar utveckling: Verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. Om arbetsmiljön är viktig för anständiga arbetsvillkor, är det då bortkastade skattemedel att bygga upp en (liten!) myndighet för arbetsmiljökunskap?

Vi vill även rikta kritik mot den nuvarande regeringen. Mer öronmärkta forskningsmedel och MynAK är bra men den nya myndigheten är alltför liten. Vidare är En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016–2020 alltför traditionell, med för stort fokus på riskeliminerande och efterhjälpande insatser. FALFs styrelse anser att Sverige behöver mer proaktiva och djärva grepp för att möta ökande ojämlikheter och osäkerhet i arbets- och anställningsförhållanden samt rörligare och flexiblare arbetskraft med nya anställnings- och arbetsformer som följd. Förändringarna gör det systematiskt arbetsmiljöarbetet svårare då rollerna i arbetslivet förändras och kopplingen till arbetsplatsen försvagas. En förnyad arbetsmiljö- och arbetslivspolitik kräver en kraftsamling av forskare tillsammans med beslutsfattare, myndigheter, arbetsmarknadens parter och alla som utgör arbetsmiljön i Sverige, tillsammans med våra kollegor i andra länder.

Vi vill att politikerna inser vikten av fortsatt stöd till forskning om arbetslivet samt att MynAK behövs för att axla den sammanhållande roll som Arbetslivsinstitutet hade av arbetslivsforskning, stärka tvärvetenskaplig arbetslivsforskning om aktuella frågor och utmaningar samt stärka samverkan med arbetslivsforskare i andra länder.

Låt MynAK leva och växa! Ta tag i de utmaningar som dagens arbetsliv står inför! Individuella och riskfokuserade perspektiv behöver kompletteras med bredare organisations-, arbetsmarknads- och samhällsperspektiv.

Lotta Dellve, ordförande och professor i arbetsvetenskap, Göteborgs Universitet

Carin Håkansta, biträdande ordförande och fil.dr. i arbetsvetenskap, Karlstads Universitet (tidigare sekreterare, SOU 2017:28 Ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö)

Camilla Kylin, ledamot och lektor i arbets- och organisationspsykologi, Karlstads Universitet

Peter Lundqvist, ledamot och professor i arbetsvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet

Susanna Toivanen, ledamot och professor i arbetshälsovetenskap, Mälardalens Högskola

Per Lindberg, ledamot och docent i arbetshälsovetenskap, Högskolan i Gävle

Christofer Rydenfält, ledamot och forskare i ergonomi, Lunds Universitet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News