Arbetsvillkor
Parterna överens: Då är utköp bästa lösningen
Publicerad: 17 mars 2021, 12:38
SKR:s arbetsrättschef Tomas Björck (överst) och Oskar Pettersson, biträdande förhandlingschef Vision. Foto: SKR, Vision och TT
En medarbetare som inte fungerar. En chef man inte längre har förtroende för. När relationer har blivit besvärliga eller förtroendet brutits kan ett utköp vara den bästa utvägen, anser både fack och arbetsgivare.
Åmål gav den nya kommundirektören sparken på grund av hans tidigare affär med ett byggföretag och skickade med 16 månadslöner.
Alingsås kommun köpte ut en tidigare bygglovschef efter anklagelser om att denne har ljugit i sitt cv.
Hylte betalade ett avgångsvederlag på över 2 miljoner kronor när kommunen gjorde sig av med sin kommundirektör, som åkt på semester i Thailand mitt under pandemin.
Rubrikerna om utköp duggar tätt i medierna. Under 2019 och första halvan av 2020 köptes medarbetare i kommuner och regioner ut för 826 miljoner kronor, enligt Sveriges Television.
Utköpen av chefer kostade 100 miljoner kronor under 2019, enligt tidningen Chefen i fokus.
– Det är mycket pengar. Samtidigt måste man konstatera att den årliga lönesumman för kommuner och regioner är runt 550 miljarder kronor. För 99 procent av de 1,2 miljoner medarbetarna fungerar anställningen bra, säger Tomas Björck, arbetsrättschef på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Han vänder sig emot den terminologi som används.
– Begreppet utköp är missvisande. Det ger intryck av en ensidig rättshandling, att någon köper ut en annan. Men det här handlar om att en överenskommelse har träffats om att en anställning ska avslutas under vissa villkor när det uppstått problem i relationen. Överenskommelsen förutsätter att båda parter tycker att det är en bra, eller åtminstone tillräckligt bra lösning.
Tomas Björck framhåller fördelen med att denna möjlighet finns:
– Det ger en nödvändig flexibilitet på arbetsmarknaden att två parter kan komma överens på annat sätt än att Arbetsdomstolen måste avge dom.
Han påpekar att en chef som inte har arbetsgivarens eller de anställdas förtroende kan orsaka stor skada på verksamheten. Om chefen måste skiljas från sin anställning kan detta landa i en arbetsrättslig process med många osäkerhetsfaktorer.
– Incitamentet för att göra upp i en förlikning är att en rättsprocess tar tid, kostar pengar och ofta har en osäker utgång. Då kan det vara skönare för båda parter att lösa ut detta i en förlikning man själv har kontroll över.
Vad en sådan förlikning landar i går inte att säga på förhand. Prissumman avgörs av dels de ramar som lagen om anställningsskydd ställer upp om skadestånd vid ogiltiga uppsägningar, dels hur sannolikt det bedöms vara att arbetsgivaren ensidigt har rätt att skilja medarbetaren eller chefen från anställningen, dels viljan från båda parter att snabbt göra upp i godo.
– Det finns ingen tumregel. Om en arbetsgivare är 95 procent säker på att vinna en process i Arbetsdomstolen blir överenskommelsen en annan än om arbetsgivaren bara är 15 procent säker, säger Tomas Björck.
SKR:s arbetsrättschef påminner om ett talesätt: ”En bra förlikning är en förlikning där båda parter är lika missnöjda.”
Oskar Pettersson är biträdande förhandlingschef på Vision och van att hantera frågor om utköp av medlemmar, både chefer och andra anställda i kommuner och regioner.
– Många utköp skulle kunna undvikas med en bättre rekryteringsprocess, säger han.
Arbetsgivaren kanske inte har varit tydlig med vad man önskar av den som tillsätts på posten. Eller den som anställs kanske inte motsvarar förväntningarna.
Men en bra rekryteringsprocess hjälper inte mot allt. Saker kan inträffa längs resans gång, saker som inte gick att förutse.
En ny politisk ledning kan tycka att kommunchefen är alltför förknippad med det tidigare styret och behöver bytas ut. En ny chef kan komma in i organisationen med andra värderingar – medan någon medarbetare vill jobba på som tidigare. Då skär det sig.
– Min bild är att utköp inte per definition är något negativt. Vi medverkar ju till utköp av våra medlemmar, säger Oskar Pettersson.
En konflikt kan stjäla väldigt mycket energi och tid, inte bara för de direkt berörda utan för alla på arbetsplatsen. Men gnissel i samarbetet är kanske inte tillräckliga skäl för att säga upp någon.
– Då kan det vara fördelaktigt för både arbetsgivare och arbetstagare att avsluta anställningen genom en överenskommelse i stället för att ha en konflikt som ligger och pyser, där alla mår dåligt och verksamheten blir lidande. Alternativet, att landa i en utdragen domstolsprocess med osäker utgång, är inte lockande, säger Oskar Pettersson.