Oacceptabelt att var tredje myndighetsanställd hotas

Sedan 2009 undersöker Jusek i vilken utsträckning våra medlemmar utsätts för hot, våld och trakasserier. Den senaste undersökningen visar att nästan var tredje medlem har utsatts för våld, hot, trakasserier, skadegörelse, mutförsök eller annan otillbörlig påverkan de senaste två åren.

Tyvärr ser vi ingen minskning jämfört med tidigare undersökningar. Tvärtom är andelen som fortfarande utsätts oroväckande hög, trots att problemet är välkänt och arbetsgivarnas ansvar tydligt. En tänkbar anledning kan vara att det numera är förhållandevis enkelt att leta upp och kontakta myndighetsutövande tjänstemän i deras privata sfär. Hoten behöver heller inte framföras ansikte mot ansikte eller via brev, möjligheterna att lufta sin besvikelse eller ilska finns bara några klick bort i en uppsjö av sociala medier.

Skillnaderna mellan myndigheterna i undersökningen är relativt stora. På Kronofogdemyndigheten och Migrationsverket svarar nästan sex av tio att de har utsatts för hot, våld eller annan otillbörlig påverkan. På Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är motsvarande andel ungefär fyra av tio. Inom Sveriges Domstolar, Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten varierar det mellan var fjärde och var tredje.

Undersökningen visar också att nästan var tredje medlem har övervägt att byta arbete eller uppdrag som en följd av att ha utsatts för hot eller våld. Här finns anledning till oro för alla som värnar vår demokrati. Om hot och våld mot myndighetsutövande tjänstemän tillåts fortsätta är risken stor att rättssäkerheten urholkas. Hur ska vi garantera att besluten inte påverkas om den som fattar besluten räds reaktionen av ett negativt beslut? På sikt riskerar vi också möjligheterna att attrahera kompetenta medarbetare till uppdrag i medborgarnas tjänst.

Frågan om hot och våld mot anställda i medborgarnas tjänst uppmärksammas i allt större utsträckning. I dagarna presenterar till exempel Statskontoret en undersökning om hur 200 myndigheter förebygger och hanterar hot och våld. Det är mycket välkommet. Arbetsgivare har ett långtgående ansvar för att hantera och förebygga hot och våld på arbetsplatsen.

Men vi behöver också se över vilka möjlighet det finns att förbättra och förstärka skyddet och vilka konsekvenser överträdelser får. Därför föreslår Jusek fyra punkter för att bättre skydda den som arbetar i medborgarnas tjänst:

￭ Öka den fysiska säkerheten. Säkerhetsarbetet i offentliga verksamheter som är särskilt utsatta måste ges hög prioritet. Permanenta säkerhetskontroller bör införas där det finns behov och antalet separata samtalsrum och ordningsvakter bör öka.
￭ Förstärk skyddet av personuppgifter. Alla myndigheter behöver ha fungerande rutiner för hantering av skyddade personuppgifter och en mindre ingripande form av skydd för personuppgifter med färre nackdelar för den enskilde bör införas.
￭ Stärkt straffrättsligt skydd. Straffen för hot, våld och brottsliga handlingar riktade mot myndighetspersoner bör skärpas och det bör göras otillåtet att uttrycka sig kränkande eller otillbörligt i kontakter med myndigheter, på det sätt som redan gäller i förhållande till våra domstolar.
￭ Förbättra stöd till medarbetare. Varje arbetsplats måste ha resurser och rutiner för stöd och andra åtgärder vid hot, våld eller trakasserier.

Vi delar alla ansvaret för ett samhällsklimat där nolltolerans mot hot och våld är självklart. Nu är det dags att vi genom skärpt lagstiftning och regelöversyn markerar att alla former av hot och våld mot företrädare för våra demokratiska institutioner är oacceptabelt.

Sofia Larsen, ordförande Jusek