Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsvillkor

Ny forskning visar att tjänstemän diskriminerar – så jobbar Botkyrka mot fördomar

Publicerad: 22 april 2021, 11:01

Vi bär alla på ett fördomsbatteri, säger Helena Rojas, utvecklingschef för samhällsutveckling i Botkyrka kommun.

Foto: JOHANNA LUNDBERG

Tjänstemän diskriminerar utifrån etnicitet och socioekonomi i bemötandet av medborgare, visar ny forskning. I Botkyrka får kommunens medarbetare berätta om sina misstag för varandra för att undvika diskriminering.


Ämnen i artikeln:

DiskrimineringArbetsgivare

Docenten Per Adman vid Uppsala universitet har forskat kring hur offentliga tjänstemän bemöter medborgare utifrån etnicitet och socioekonomi. Tillsammans med kollegor har han studerat hur tjänstemän svarat på mejl från personer med svensk- respektive arabiskklingande namn och personer som uppgett sig vara tandläkare respektive vårdbiträde. 

Vid liknande studier i USA har det varit tydligt att vissa grupper i större utsträckning inte alls får svar på sina mejl. Men så var det inte i Sverige – här såg forskarna andra skillnader i bemötandet. 

– Det handlar om det lite subtilare, som kvaliteten på svaren. Hur vänliga svaren är och hur mycket information medborgarna får, säger Per Adman.

Resultaten från studierna visade att vårdbiträden och personer med arabiskklingande namn oftare fick kortfattade och mindre vänliga svar än tandläkare och de som hade svenskklingande namn. 

Vad beror det här beteendet på?
– Jag tror att tjänstemän i Sverige generellt inte vill diskriminera. Vi har ganska starka normer om att behandla människor jämlikt. Så jag tror att mycket av det här handlar om mer eller mindre omedvetna processer som speciellt under dåliga förutsättningar kan få mer utrymme. Som till exempel vid stress. 

Tydligare instruktioner till tjänstemännen skulle kunna minska de skillnader som studierna visat, tror Per Adman. 

– Det kan vara bra att man har vissa riktlinjer att tänka på när man besvarar sådana här brev. Och över huvud taget möter klienter, alltså vanliga medborgare. Då finns det någonting att hålla sig i.

Mer utbildning är något annat han gärna skulle vilja se att kommuner, regioner och myndigheter satsade på. 

– Att bara ta upp problematiken tror jag är bra. Och att diskriminering kan ske omedvetet och visa exempel på när det gör det. Det tror jag man kan komma ganska långt med. Sedan får alla fundera och diskutera kring vad man kan göra, säger Per Adman. 

Just detta har Botkyrka kommun jobbat med. Där ges medarbetarna möjlighet att delta i så kallade dilemmaworkshops där de får dela med sig av konkreta exempel från sin vardag. 

– Det handlar om att skapa en trygg stämning och att man ska våga berätta om saker man inte är jättestolt över. Så att man blir medveten om sitt fördomsbatteri. Vi har alla det. Det här är ett sätt att komma vidare och faktiskt ge verktyg till medarbetarna. Du kan också berätta om när du är rädd för att göra fel. Sådana exempel kan man också ta upp på en workshop, berättar Helena Rojas, utvecklingschef för samhällsutveckling i Botkyrka kommun.

Vad ska tjänstemän tänka på när man hamnar i sådana situationer?
– Att människor är formade av sin miljö. Man kan bara göra antaganden om någon, men man kan inte veta någonting. Att ha ett förhållningssätt att du egentligen inte vet vem du möter. 

Kan du ge något exempel?
– Vi möter individer, men vi kan inte utgå ifrån att vi är mer vidsynta än de. Till exempel när du möter en kvinna med slöja, utgå inte ifrån från att hon är förtryckt. Du har ingen aning. Hon är kanske superfeminist. Det gäller att hela tiden ifrågasätta sitt eget instinktiva dömande.

Enligt forskningen är rekrytering och hur arbetsgruppen ser ut också sådant som kan spela in när det gäller risken för diskriminerande särbehandling. 

– Det finns mycket teorier och studier om att bakgrunden hos dem som jobbar i förvaltning spelar roll för hur tjänstemännen i förvaltningen agerar. Generellt tenderar vi kanske att, medvetet eller omedvetet, gynna personer som är lika oss själva. Om man då har en bredare representativitet av olika typer av personer på en förvaltning ökar chansen att det blir mer lika behandling, säger Per Adman.

Detta är också något man jobbat med i Botkyrka kommun. 

– Det finns ett värde i att komma in med olika perspektiv. Till exempel om vi har vuxit upp i miljonprogram eller villaområde. Att representationen finns på plats är ett första steg, men sedan måste man veta vad man ska göra med den. Inte bara passivt tänka att det löser sig, säger Helena Rojas.

Forskningen kring diskriminerande särbehandling i offentlig sektor är än så länge i sin linda. 

– Vi vill vi gå vidare med att forska kring vad det beror på och vad man kan göra åt det. Det håller vi på med nu. Att testa olika hypoteser och teorier kring vad som gör att den här formen av subtil diskriminering ibland förekommer, säger Per Adman. 

 

Samuel Åsgård

Reporter

sa@dagenssamhalle.se

Ämnen i artikeln:

DiskrimineringArbetsgivare

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News